Den lösning på konflikten som förutsatte ett svenskt kollektivavtal vägrade företaget att signera.
Byggnads ordförande Hans Tilly betecknar inte utvecklingen som en entydig framgång.
– Nej, vårt mål var ju ett underskrivet kollektivavtal, inte att företaget skulle packa ihop och åka hem. Det här innebär ingen utveckling och inga schyssta villkor för de lettiska byggnadsarbetarna.

Att kollektivavtalet och dess betydelse hamnade på dagordningen ser Hans Tilly dock som en framgång. Många, både egna medlemmar och andra, har engagerat sig i frågan och slutit upp bakom vår kamp, säger han.

Kommunchefen Gerd Johansson i Vaxholm uppger att kommunen inte kunde vänta längre på att den omfattande blockaden skulle hävas.
– Vi vet att Laval inte kommer att teckna kollektivavtal och bygget måste komma igång. Därför är vi nu överens med företaget att avbryta kontraktet, säger hon.

Något skadestånd betalas inte ut. Företaget får ersättning för det jobb som är nedlagt så här långt. Nu genomför kommunen istället en riktad upphandling till tre företag. Förhoppningen är att bygget ska komma igång så fort möjligt.

Sedan dagarna före jul 2004 har skolbygget inte varit igång. Och under de senaste veckorna har förhandlingar pågått mellan företaget och kommunen om hur avtalet ska kunna hävas.
Den juridiska striden kring Byggnads agerande fortsätter dock. Huvudförhandlingen i arbetsdomstolen är utsatt till mitten av mars.

Det var i oktober som Byggnads varslade om blockad av det lettiska företaget sedan ansträngningarna att träffa kollektivavtal misslyckats.
Striden trappades sedan upp gradvis under november och december med utökade varsel om sympatiblockader från allt fler fackförbund.

Parallellt med den direkta konflikten växte striden också på det politiska området. Lettiska arbetsgivare och den lettiska regeringen angrep Sverige och de svenska fackens metoder. Protektionism och diskriminering var ofta förekommande begrepp.

Den svenska regeringen besvarade kritiken och avvisade allt prat om diskriminering och hänvisade till den svenska avtalsmodellen och grundlagsfästa konflikträtten. Men striden rullade vidare och Lettland klagade på det svenska agerandet inför EU-kommissionen.

I samband med att kontraktet upphävdes i går underströk den lettiske premiärministern Aigar Kalvitis än en gång sin tidigare hållning: det lettiska företaget har rätt att verka i Sverige utan att teckna svenskt kollektivavtal.
Parallellt med den internationella politiska striden grälade eller argumenterade också den arbetsrättsliga expertisen om hur gällande svensk och EG-lagstiftning ska tolkas och användas.