Få har varit lika flitiga i Washington på sistone som talesmännen för branschorganisationen Nuclear Energy Institute, NEI, med följande programförklaring:

–Kärnkraft är USA:s största källa av ren el utan att samtidigt generera växthusgaser och luftföroreningar. Industrins omsorg om miljön omfattar också skydd av djurriket.

En av världens allvarligare kärnkraftsolyckor ägde rum i gryningen den 28 mars 1979 i kraftverket Three Mile Island i Pennsylvania. Fel hade uppstått i kylsystemet med en delvis härdsmälta som följt. Ingen kom till skada och i efterhand skylldes problemen på själva konstruktionen och mänskliga faktorn.

Kontrollmyndigheten Nuclear Regulatory Commission, NRC, fick omgående kraftigt utökade befogenheter, men tilltron till kärnkraft avtog och ingen ny reaktor har byggts i USA sedan 1977. Att kärnkraftverken är gamla återkommer i larmrapporter om brister i inspektion och utbildning samt i belysningar av främst en av anläggningarna i Kalifornien som ligger nära den ökända San Andreas-klyftan där ett större jordskalv väntas inträffa inom några årtionden.

Men i USA, som i andra länder, ökar efterfrågan på energi parallellt med oron för fossila bränslen (här luftkvalitet kanske mer än klimateffekterna, dock). Officiella kalkyler tyder på en efterfrågeökning på 24 procent fram till 2035 och för att nå det målet skulle 20–25 nya reaktorer krävas.

Något av en renässans för kärnkraften var redan på väg när Barack Obama anslöt sig till kören, med hänvisning till miljöaspekterna och betydligt säkrare nyare teknik. Lånegarantier om 8,3 miljarder dollar utlovades till ett kärnkraftsprojekt i Georgia med två nya reaktorer som sakta mals genom beslutsprocessen.

I ett linjetal nyligen om den framtida energipolitiken höll Obama fast vid kärnkraften med löften om att dra lärdomar från Japan:

–Jag är fast besluten att se till att den är säker.

Representanter för miljöorganisationer och anti-kärnkraftsgrupper förblir negativa och ifrågasätter subventionerna till en bransch där ursprungskalkyler sällan hålls. Opinionsstödet för kärnkraften har också minskat, till 39 procent från 47 procent i oktober i en aktuell mätning. Ett annat stort, svart frågetecken efter katastrofen i Japan gäller framtida försäkringskostnader.

104 reaktorer finns i USA och de svarar för en femtedel av elkonsumtionen.