Idag är det lika tätt mellan kvinnoevenemangen som mellan slipsknutarna i börsbolagens styrelserum. Det bjuds på allt från manifestation med kvinnliga elitidrottare i Linköping till TV3:s förmodade provokation att dra igång en ny säsong av Svenska Hollywoodfruar (men vem bryr sig?).
Statistiska centralbyrån, SCB, har dragit sitt strå till stacken den senaste tiden med en drös statistik om läget på arbetsmarknaden. Den kan vara väl så provocerande som broskätande ankor.
Bland cheferna har andelen kvinnor ökat med 6 procentenheter på sju år, till 32 procent. Med den takten dröjer det till år 2033 innan kvinnorna är ikapp, konstaterar SCB. Dessutom är nio av tio verkställande direktörer och verkschefer män.
Den strikta könsuppdelningen när det gäller yrken består. Kvinnor jobbar inom vård och omsorg, utbildning, hotell och restaurang. Männen har ett fast grepp om byggbranschen, energi, transporter och tillverkning.
Kanske håller mönstret på att brytas. I gruppen under 25 år är andelen kvinnor betydligt större i mansdominerade yrken än bland äldre och de unga männen är fler i traditionella kvinnoyrken. Enligt en annan undersökning har 51 procent av kvinnorna högskoleutbildning år 2030, jämfört med 36 procent av männen. Kvinnorna kommer att dominera bland jurister, läkare, arkitekter.
Enligt tidigare studier sjunker lönenivån i yrken där kvinnorna tar över. Men om det mönstret består framöver är en öppen fråga. SCB-utredaren Ingrid Bergström-Levander tror i LO-Tidningen att kvinnor inte kommer att acceptera en sådan utveckling.
Det hoppas jag verkligen. För inom journalistyrket har andelen kvinnor enligt SCB ökat till runt 75 procent år 2030.
