Martina Åberg Somogyi före detta student, och Krister Axelsson, student vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tycker att mycket i lönesättningen hänger på att individen tar ansvar, undersöker löneläget och ger ett skäligt löneanspråk.
Foto: Annika af Klercker
Lönegapet mellan kvinnliga och manliga civilekonomer finns kvar, fortfarande till kvinnornas nackdel. För tre år sedan gjorde fackförbundet Civilekonomerna en löneundersökning som visade att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män som inte går att förklara med annat än att det sker diskriminering på grund av kön.
Den senaste löneenkäten, som släpps nästa vecka, visar att skillnaderna har minskat i vissa branscher, men att den fortfarande finns kvar eller har ökat i andra. Oförklarliga löneskillnader är när man rensat för exempelvis ålder och befattning.
De största oförklarliga löneskillnaderna finns inom avtalsområdena för bank och handel. Gapet har visserligen minskat sedan den förra mätningen men är fortfarande mycket stort (se tabellen).
Med rapporten vill Civilekonomerna väcka debatt, medvetandegöra löneskillnaderna och bidra till att skillnaderna försvinner. Civilekonomerna bedömer att kvinnor vid nyanställningar oftare har för låga förväntningar på lönen och att det är en förklaring till löneskillnaderna.
–Vi försöker få högskolorna att se problematiken, man måste rusta studenterna på ett tidigt stadium innan de börjar söka jobb och hamnar i löneförhandlingar, säger Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna.
Civilekonomernas erfarenhet är att män är bättre på att sätta ett pris på sig själva medan kvinnor är mer defensiva, vilket kan ha med språkbruket att göra.
–Kvinnorna kan bli tuffare i sina lönekrav genom att utgå från de rekommenderade ingångslönerna när de söker jobb, fortsätter Alexander Beck.
Och arbetsgivarnas ansvar?
–De flesta arbetsgivare tänker inte på att de bygger in ett problem när de sätter olika lön för likvärdiga arbeten, och de säger inte nej till att hålla nere lönerna. Mannen uppfattas som mer drivande, då han är bra på att sälja sig själv, och därför får han mer betalt. Några år senare uppdagas det att likvärdiga jobb får olika betalt men då är problemet inbyggt.
Civilekonomerna kommer att ta upp situationen med berörda motparter och med akademikerföreningarna och analysera situationen ytterligare.
På Stockholms universitet finns ett Karriärcenter vid Företagsekonomiska institutionen.
–Vi jobbar för att förbereda våra studenter för arbetsmarknaden, säger centrets ansvariga Marina Mourad. Vi är väl medvetna om de löneskillnader som finns mellan män och kvinnor och därför anordnar vi seminarier och workshops om bland annat vilken lön en nyexaminerad kan förvänta sig samt hjälper studenterna att lära sig mer om löneförhandlingar.
Martina Åberg Somogyi, som blev klar i somras vid Stockholms universitets företagsekonomiska institution, tror också att kvinnor har något lägre förväntningar på lönen generellt, men har svårt att förstå varför det skulle vara så.
–Det är viktigt att vara påläst om löneläget inför en förhandling. Med mer kunskap om vad som är en skälig lön för ett visst arbete kommer många kvinnor att känna sig mer självsäkra och våga fråga efter mer. Även om lika lön säkert är något som på pappret eftersträvas är det nog få företag som självmant skulle erbjuda högre löner till kvinnor för att jämna ut läget.
Krister Axelsson, student vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, tror också att kvinnor kan vara för blygsamma i löneförhandlingar.
–Jag tror inte att det är någonting som är uttalat hos någon arbetsgivare att manliga anställda skall ha en högre ersättning. Det är svårt att hitta någon orsak till det, annat än de krav som man ställer på dem.









