”Idag har man rätt att arbeta till 67 och denna rätt tycker jag stegvis borde ökas till 69 år”, säger Bo Könberg, blivande ordförande i Pensionsmyndigheten.
Foto: Annika af Klercker
Han brukar ibland kallas för pappa till vårt nuvarande pensionssystem. 1991 tillsatte regeringen en pensionsarbetsgrupp bland riksdagspartierna och ordförande blev folkpartisten Bo Könberg, idag landshövding i Sörmlands län.
Den 1 januari 2010 startar Pensionsmyndigheten i en före detta skofabrik på Hornsgatan på Södermalm. Generaldirektör är Katrin Westling Palm och Bo Könberg är föreslagen att bli ordförande i styrelsen. Totalt kommer 200 personer att arbeta på myndigheten som är en sammanslagning av Premiepensionsmyndigheten (PPM) och de delar av Försäkringskassan som hanterat den allmänna ålderspensionen.
Varför en ny myndighet?
–Det blir lättare när man bara behöver vända sig till en myndighet istället för två. Och så ska vi förbättra pensionsinformationen till allmänheten, säger han.
Just informationen är oerhört viktig. Annars tycker han att det orange kuvertet blivit en succé men medger att informationen i brevet ändå är bristfällig. Den största svagheten är att uppgifter om tjänstepensionen inte finns med och just denna del kan för många utgöra över 20 procent av den totala pensionen.
–Men under kommande år ska vi också ta med tjänstepensionen i det orange kuvertet. Och pensionsportalen Min Pension ska också byggas ut så att man får en närmast heltäckande bild av sin pension, lovar han.
Många talar om att vi måste arbeta allt längre. Resonemanget bygger på att dagens 60-talister ska få samma procent i pension som de som föddes runt 1930, allt räknat i procent på slutlönen. Då krävs det att 60-talisten jobbar till 67 år istället för 65 och på sikt kan det handla om ytterligare ett par år, menar han.
Varför blir det så? Den angenäma förklaringen är att vi lever allt längre. Idag ligger medellivslängden för män på cirka 79 år och för kvinnor på 83. Snabbast ökar den för männen, bara under de senaste tio åren handlar det om cirka två år. Eftersom det är du själv som tjänar in pensionen och den ska räcka fler år – ja, då ”måste” du jobba längre.
Men varför utgå från samma procent av slutlönen, morgondagens pensionärer förväntas ju få mycket bättre köpkraft än dagens och skulle då inte behöva jobba så mycket längre?
–Kanske. Visst har standarden höjts. Men systemet är världens mest flexibla. Idag har man rätt att ta ut pensionen vid 61 år och arbeta till 67 och denna rätt tycker jag stegvis borde höjas till 69 år.
Den faktiska pensionsåldern ligger idag på 63,7 år. Någon formell pensionsålder finns alltså inte i Sverige även om många sätter gränsen vid 65.
Själv är Bo Könberg 64. Och han har inga planer på att sluta.
–Tanken att sluta i förtid har aldrig funnits. Mitt förordnande som landshövding går ut nästa år, jag jobbar gärna längre men det är regeringen som beslutar.
Annars är det väldigt många lite äldre som vill sluta. En stor undersökning från AMF visade nyligen att bara 2 av 10 privatanställda arbetare kan tänka sig att arbeta efter 65.
Ett underbetyg för hela arbetsmarknaden?
–Nja, vi kanske ställer större krav på livet. Det sägs att arbetslivet blivit hårdare men det är nog snarare så att varje generation tycker synd om sig själv.
Bo Könberg tar för givet att den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till nästa år. Hela systemet är väldigt stabilt, menar han. För många handlar det nu om en sänkning av pensionen med 300–400 kronor i månaden, som mest cirka 500, och de med de allra lägsta pensionerna cirka 70 kronor. Riksdagen bestämmer vilken modell som väljs, inbromsningen blir med årets börsuppgång mjukare om man går på den modell som Försäkringskassan föreslagit.
Allt fler unga börjar med ett privat pensionssparande. Bo Könberg vill inte ge några råd om det är bra eller dåligt, det är väldigt individuellt, menar han.
–Däremot gillar jag inte att avdragsrätten försämrats. Riksdagen borde besluta om att återgå till den gamla nivån igen.
