Maktkampen mellan fack och arbetsgivare inför höstens avtalsrörelse kommer säkert att sätta avtryck under Almedalsveckan. Nivån på lägstalönerna är en av stridsfrågorna.
LO-facken Handels och Hotell och Resturangfacket hävdar i en gemensam rapport vid ett seminarium på måndag, som SvD Näringsliv tagit del av, att sänkta eller frysta lägstalöner inte leder till ökad sysselsättning.
Som argument pekar facken på halveringen av arbetsgivareavgiften från 1 juli 2009. Den ger samma kostnadseffekt som en sänkning av lägstalönerna med flera tusen kronor i månaden. Trots det har andelen anställda under 26 år sjunkit något i båda branscherna, enligt rapporten.
Det är av kostnadsskäl som arbetsgivare inte anställer fler unga. Men det skulle öppna för en ”extrem låglönemarknad” som i USA, varnar facken. Lägstalönerna måste hållas uppe för att motverka lönedumpning.
Svenskt Näringsliv däremot lyfter fram behovet av lägre lägstalöner i en rapport som diskuteras i morgon. Där pekas den höga ungdomsarbetslösheten ut som en förklaring till att svenska studenter är i snitt 29 år gamla när de tar examen, jämfört med 26 år i hela OECD. Många studerar trots att de egentligen vill jobba och tar lång tid på sig att bli klara, enligt rapporten.
Svenskt Näringslivs recept för att ändra det innehåller beska piller, som sänkt bidragsdel för studiemedel till utbildningar som sällan leder till arbete. Men det behövs också åtgärder för att sänka arbetslösheten, som ändrad arbetsrätt och lägre lägstalöner.
Leder lägre lägstalöner till ökad sysselsättning eller till lönedumpning? Det kommer fack och arbetsgivare att drabba samman om i Almedalen.
