Regeringen och Anders Borg står ganska ensamma i sin bedömning av hur krisen ska tacklas. Flera bankekonomer och statliga Konjunkturinstitutet (KI) tycker att regeringen håller för hårt i pengarna och spär på arbetslösheten i onödan.
Nu kommer kritik även från Finanspolitiska rådet, tillsatt av Anders Borg själv, som tycker att krisen är så exceptionell att regeringen kan tillåta sig spränga utgiftstaken och sätta sprätt på ytterligare 45 miljarder kronor utöver de pengar som regeringen har spenderat.
– Kanske 15 miljarder i år och kanske det dubbla beloppet nästa år, säger rådets ordförande Lars Calmfors.
Det går dock inte att stoppa den skenande arbetslösheten. Däremot går det att begränsa den något genom att framför allt satsa mer på kommunsektorn, enligt Calmfors.
– I bästa fall 0,5 procentenheter lägre än annars, säger han.
Rådet föreslår också höjd a-kassa men konstaterar att rådets förslag är kontroversiellt för regeringen eftersom dess politik gått i en annan riktning.
– Men man måste vara öppen för nytänkande, säger Calmfors.
Enligt honom kostar förslagen till generösare a-kassa 1–3 miljarder kronor.
För dyrt, tycker Anders Borg som överhuvudtaget anser att rådets förslag är för riskfyllda när osäkerheten om var ekonomin är på väg är så stor. På ett år har bedömningen av finanserna försämrats med 200 miljarder kronor.
– Det är svårt att veta var försvagningen stannar någonstans, säger Borg.
De politiska motståndarna jublar förstås åt rådets bedömning. Många av förslagen påminner om oppositionens politik som, förutom höjd a-kassa och ännu mer pengar till kommunerna, till exempel mer till arbetsmarknadsutbildningen och högre studiemedel.
Anders Borg öppnar för att se över prioriteringarna inom arbetsmarknadspolitiken. Men förslaget om en konjunkturberoende a-kassa, som rådet föreslår, med generösare regler när tiderna är dåliga, tror han inte är politisk realistiskt.
KI-chefen Mats Dillén konstaterar att Finanspolitiska rådet till stora delar kommer fram till samma slutsatser som KI. Men han är skeptisk till synen på utgiftstaket.
– De vill luckra upp lite av det finanspolitiska ramverket och utgiftstaket. Jag vill inte säga att det är fel men just där bör man kanske vara extra försiktig. Om man luckrar upp för mycket kan det bidra till att minska förtroendet för de offentliga finanserna, säger Dillén – något som också Anders Borg framhäver.
