De globala marknaderna tog under torsdagen intryck av det tillspetsade läget i Grekland där ett intrikat pussel ska läggas och alla finansiella och politiska bitar måste falla på plats. Här hemma föll börsen och kronan försvagades mot euron och dollarn.

Samtidigt ökar priset kraftigt för långivare till Grekland som vill försäkra sig på den så kallade CDS-marknaden mot en grekisk betalningsinställelse (se kurvan).

–Det finns väldigt många osäkerhetsmoment. Allt hänger samman med vilka spridningseffekter Greklandskrisen kommer att ge. Den kan ge konsekvenser för hela det europeiska banksystemet, säger Cecilia Hermansson som är chefekonom på Swedbank.

En påtaglig effekt av den uppflammade Greklandskrisen är att det börjar bli ont om pengar i bankerna i Europa. USA och Kanada har dragit öronen åt sig och är inte längre lika sugna på att låna ut pengar till Europa, när det är osäkert hur euroländerna ska hantera de finansiella problemen i Grekland och andra krisdrabbade länder.

–Vi märker av en kredittorka ute i Europa och en ökad försiktighet från bankernas sida. Tydligast är det i relationen USA gentemot Europa. Det är en ökande tveksamhet från amerikanska och kanadensiska banker att låna ut dollar till Europa, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist och tillägger att om Kontinentaleuropa får stora likviditetsproblem så påverkas även vi på nordisk horisont.

En ökande brist på pengar i de finansiella systemen innebär också att just priset på de pengar som bankerna lånar av varandra går upp. Blir det likviditetstorka väntas det också påverka boräntorna som då stiger. I andra vågskålen ligger samtidigt en konjunkturförsvagning och skvalpar, något som kan sänka rörliga räntor och motverka höjningen av boräntan.

Trots en stark balansräkning för AB Sverige tar kronan stryk mot tunga världsvalutor.

–Sverige har goda statsfinanser och även goda siffror sett till våra löpande affärer med omvärlden – bytesbalansen. Vid ett läge med normal osäkerhet, fram till för bara ett par veckor sedan, då fanns utrymme för kronan att stärkas. När det utvecklar sig mot en akut kris, som nu, då klarar sig inte kronan längre så bra. Kronan är en förhållandevis liten valuta, säger Robert Bergqvist.

Bedömare som SvD Näringsliv talat med pekar på att Sverige som land är väldigt exportberoende och att 70–75 procent av vår export går till övriga Europa. En tvärnit för Europa innebär att Sverige dras med.

–Även om svenska banker inte är särskilt exponerade mot de aktuella krisländerna ger det indirekta effekter för det svenska banksystemet. Vi lever i en global värld, inte minst på finansmarknaderna, säger Cecilia Hermansson och konstaterar att om det blir en värre kris blir det även konjunkturella effekter och konsumtion och investeringar minskar. Inte minst kan då exporten komma att påverkas negativt och exportberoende storföretag drabbas, något som börsen redan nu tar höjd inför och sänker aktiekurserna.

–Värsta scenariot är ett Lehman Brothers-scenario. Men jag tror inte att det blir så. EU-länderna, ECB och Internationella Valutafonden och den grekiska regeringen vill göra allt för att undvika en sådan situation, en större kris, säger Cecilia Hermansson.

Robert Bergqvist tror inte att det går att komma undan en skuldrekonstruktion i Grekland.

–Hur jag än vänder och vrider på Greklands siffror så går det inte att undgå en skuldrekonstruktion, en nedskrivning av statsskulden. Frågan är bara när. I min värld hade jag hoppats att denna skulle kunna ske under nästa år, under ordnade former, men marknaden kan tvinga fram en rekonstruktion betydligt tidigare.

Robert Bergqvist betonar att det är viktigt för alla parter, som försöker avhjälpa Greklandskrisen, att tänka runt hörnet. Han säger att Portugal bara ligger ett halvt steg efter Grekland sett till skuldnivåer. Även Spanien, Irland och Italien ligger pyrt till.

–Det är ett stort misstag om man bara isolerar det till ett Greklandsproblem, andra kandidater måste vägas in när man tar de politiska besluten.

De största krishärdarna är visserligen inte länder dit Sverige exporterar så mycket. Men med tanke på att Frankrike och Tyskland, viktiga exportländer för oss, har stor exponering mot krisländerna påverkas även vi här hemma indirekt.

Att Grekland inte skulle få sina pengar från den internationella valutafonden och från andra inblandade i den finansiella hjälpen står inte på Bergqvists karta.

–För eurozonstaterna finns inget alternativ; pengarna måste betalas ut även om politikerna i Grekland inte kommer överens.