Den internationella finansiella turbulensen och en svagare efterfrågeutveckling i omvärlden slår mot såväl Stockholmsbörsen som den svenska tillväxten.

En oväntat svag BNP-siffra från Tyskland bidrog i går till att sänka investerarnas humör och de största förlorarna var industribolag som Sandvik, SKF, Volvo och Scania. Börsen backade som mest med 3 procent, men stängde på minus 1,1 procent.

Efter ett extra sammanträde i finansutskottet varnar också finansminister Anders Borg för att oron kommer att bestå under hösten. Just nu arbetar finansdepartementet med budgetsiffrorna och betydande nedrevideringar av både tillväxt och offentliga finanser ligger i korten.

Konjunkturinstitutet, KI, som presenterade nya preliminära prognoser i samband med sammanträdet i finansutskottet, spår att återhämtningen tar en paus under de närmaste tre-fyra kvartalen till följd av skuldoron. KI passar också på att skriva ned prognosen för BNP-tillväxten 2012 med cirka 1 procentenhet till cirka 2 procent.

I spåren av den växande skuldoron ökar också misstron mot de europeiska bankerna. Även de svenska bankerna, som bedöms ha starka balansräkningar jämfört med många konkurrenter, får sig en rejäl släng av sleven. I går backade Swedbank och SEB med över 4 respektive 3 procent, men kurserna återhämtade sig.

– Svenska banker är synnerligen välkapitaliserade jämfört med andra banker. De har också väldigt låga kreditförluster och dåliga lån är över huvud taget inte en frågeställning i dag, säger riksbankschef Stefan Ingves till SvD Näringsliv efter mötet i finansutskottet.

Trots det riskerar de svenska storbankerna att drabbas av problem vid en eventuell likviditetskris i det finansiella systemet.

– Den risk som finns i de svenska bankerna är det stora beroendet av finansiering i dollar och euro, säger Stefan Ingves.

Anders Borg drar sig inte för att kritisera bankernas växande beroende av den internationella kapitalmarknaden.

– De svenska bankerna har en alldeles för stor finansiering i utländsk valuta. Det är i första hand euro och dollar som det handlar om. Får vi en allvarlig oro på de internationella finansmarknaderna kommer det att slå igenom precis som det gjorde 2008, säger han.

Det var framför allt bankernas kortfristiga lån i dollar som blev ett problem efter Lehman Brothers kollaps i september 2008, enligt Riksbanken. Den amerikanska marknaden för kortfristig finansiering frös till och bankerna tvingades be Riksbanken om hjälp för att refinansiera sina dollarlån.

Ingen svensk bank vill gå med på att dollarlånen är ett problem för den egna banken, och SEB säger till SvD att de hade andra alternativ än att gå till Riksbanken och be om hjälp. Men det håller Stefan Ingves inte med om.

– Jag kan bara konstatera att Riksbankens balansräkning växte från 200 till 700 miljarder under väldigt väldigt kort tid. Det är oerhört mycket pengar. Jag kan inte tänka mig att svenskt bankväsende hade klarat sig på egen hand som världen såg ut då. Och då pratar jag särskilt om dollarlånen, säger han.

Anders Borg vill diskutera regleringar med anledning av bankernas ökade beroende av den internationella kapitalmarknaden.

– Det är inte rimligt att bankerna tar så stora risker för att tjäna räntemarginaler när det i slutändan riskerar hamna på skattebetalarnas nota. Det är ett av skälen till att vi måste komma fram till skarpare kapitaltäckningskrav kopplade till hårdare reglering av bankernas likviditetshantering.