Jean-Claude Trichet sätter ord på den växande oro som experterna i EU-kommissionen känt under året. Oron gäller inte bara Grekland självt, utan också den spridningseffekt till andra euroländer, som kan bli följden av den grekiska budgetkrisen. Vad händer till exempel om Grekland får svårigheter att finansiera sin växande offentliga skuldbörda?
–Vi fruktar att ledningen i Grekland har tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Dessutom tror vi att regeringen har försökt lura oss med falsk statistik, sade en källa i kommissionen till SvD Näringsliv i somras.
I januari spådde regeringen att budgetunderskottet i år skulle bli cirka 7 procent av BNP (redan det långt över den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP). Nu spås underskottet bli uppemot 13 procent av BNP. Den offentliga skulden stiger därmed snabbt och väntas nästa år hamna på nivån 130 procent av BNP (60 procent är den högsta tillåtna nivån).
Det är sjunkande tillväxt, försämrad konkurrenskraft genom alltför höga löner och stigande arbetslöshet som utlöst budgetkrisen. Skatteintäkterna till staten har minskat samtidigt som regeringen varit oförmögen att dra ner på utgifterna.
I april satte EU-kommissionen upp Grekland på den så kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott. Den särskilda straffproceduren enligt stabilitetspakten startade då. EU:s finansministerråd (Ekofinrådet) riktade rekommendationer till Grekland att rätta till underskottet genom särskilda åtgärder på utgiftssidan.
Vid senaste Ekofinrådet i förra veckan konstaterade finansministrarna att Greklands offentliga finanser har utvecklats sämre än vad som kan förklaras av konjunkturnedgången. I klartext betyder det att Ekofinrådet anser att det är regeringens underlåtenhet att ta itu med problemen som skapat den akuta krisen. Grekland har inte följt de givna rekommendationerna, heter det i kommunikén från förra veckan.
I oktober fick Grekland en ny regering. Då tillträdde den socialdemokratiske premiärministern Giorgos Papandreou. Det blir nu hans uppgift att ta itu med situationen. Och det räcker inte med att bara annonsera åtgärder, han måste också se till att besluten förverkligas och att den offentliga statistiken förbättras så att åtgärderna kan mätas på ett trovärdigt sätt.
När ECB-chefen Jean-Claude Trichet säger att det krävs ”modiga beslut” i Grekland tänker han sannolikt på hur väljaropinionen kan tänkas reagera på de åtgärder som krävs. Den senaste tidens sociala oro, med våldsamma demonstrationer (senast nu i veckan i Aten) underlättar inte det politiska läget för premiärminister Giorgos Papandreou.
EU-kommissionens nästa granskning av Grekland kommer i början av nästa år. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp till kravet på uthålliga offentliga finanser.
