– Grekland är det mest eklatanta exemplet på hur det kan gå. Jag menar att det här är ett extremt tydligt bevis för att vi som var skeptiska inför omröstningen hade rätt, säger Nils Lundgren, som länge propagerat mot en svensk euroanslutning.

Ett av ja-sidans argument inför folkomröstningen 2004 gällde den gyllene tvångströjan – euron skulle göra det omöjligt för medlemsstaterna att gömma sina strukturella problem med en självständig valuta. Dagens kris, menar Nils Lundgren, är dock ett kvitto på att en gemensam valutapolitik omöjligen kan passa alla stater.

Folkpartiets Carl Hamilton, som förespråkar ett svenskt euromedlemskap, menar dock att krisen i Grekland inte beror på eurosamarbetet som sådant, utan på Greklands oförmåga att följa gemensamma regler.

–Med tanke på den vettlösa politik som Grekland har fört så spelar valutasystemet ingen roll, det går åt skogen i vilket fall som helst. De hade inte varit räddade av drachmern. Problemet är att euroländerna har haft en för slapp kontroll, dels vad gäller insamling av statistik, men också i kontrollen av ländernas finanspolitik.

Idag lever bara två av euroområdets sexton stater upp till stabilitetspakten, som föreskriver ett maximalt budgetunderskott om 3 procent av BNP. Bristande regelefterlevnad kan nu leda till att mer makt koncentreras till Bryssel.

– I slutändan tror jag att krisen kommer att leda till att det blir nödvändigt med en större samordning av finanspolitiken. Det kanske tar ett par år, men det kommer att leda till en överstatlighet på finansområdet, säger folkpartiets Carl Hamilton.

Nils Lundgren, vars Junilistan länge motsatt sig en ökad överstatlighet, ser en liknande utveckling och är kritisk.

– En viktig del av det vi ser nu är att man inte kan ha en självständig finanspolitik och en gemensam penningpolitik. Det är ingen ny lärdom, utan något vi lärt ut till studenter sedan 60-talet. Nu finns det en del federalister som tycker att det här är bra, och som vill överföra finanspolitiken till Bryssel, säger han.

Kristdemokraternas ekonomitalesman, Stefan Attefall, förespråkar i enlighet med sin partilinje en ny euroomröstning under nästa mandatperiod. Dock, tillägger han, kan det efter finanskrisen vara lämpligt att utreda frågan på nytt.

– Jag tror det vore bra om man gjorde en vetenskaplig utvärdering av euron under hela krisförloppet, för att ta reda på hur den gemensamma valutan har fungerat, säger Stefan Attefall.