Björn Wahlroos ser ut att trivas i rollen som ordförande för Nordens största bank. Morgonen har han tillbringat med att hålla en föreläsning om den europeiska skuldkrisen för Nordeas kunder på anrika Grand Hôtel mitt emot slottet. Att schemat ofta blir väl späckat verkar inte bekomma honom. Dagens frukost, en banan, avslutas precis innan intervjun. Att han sedan ska kasta sig hem till gården Åminne i Finland saboterar sannolikt även hans lunch.

Septembersolen når inte riktigt in i styrelserummet och det dystra ljuset känns passande för läget i banksektorn. Det är en helt annan situation nu, med den europeiska skuldkrisen, än när Björn Wahlroos i mars blev upphöjd till ordförande.

Sedan dess har aktiekursen tappat nästan en tredjedel av sitt värde. Bara denna svarta börsvecka försvann runt 7 procent. Forna tiders jättevinster inom banksektorn är ett minne blott. Och osäkerheten om hur Europa ska ta sig ur den allvarliga skuld- och eurokrisen har bara ökat. Björn Wahlroos är övertygad om att situationen kommer att förvärras ytterligare.

–Vi måste få klarhet hur Europa ska ta sig ur den här härvan. Jag hoppas situationen klarnar inom ett par månader men med den historiken vi har är det inte sannolikt, säger han och lägger skulden på europeiska politikers hantering av krisen.

–De har schabblat. Det finns ingen som skulle säga att krisen skötts väl. Beslutet för ett och ett halvt år sedan att springa in med ett stödpaket till Grekland var helt fel. I stället skulle man ha låtit valutafonden IMF sköta det hela. De skulle ha försökt uppnå någon sorts arrangemang med Greklands fordringsägare i stället för att bara ösa in pengar. Nu är alla pinsamt medvetna om att vi har stoppat in 600–800 miljarder euro utan att komma någonvart, säger Björn Wahlroos och fortsätter:

–Vi är precis där vi startade. Det hade varit betydligt bättre om en liten del av de här pengarna i stället hade stoppats in i svaga tyska, franska och även italienska banker. Det hade kanske kostat en tiondel. Då hade vi haft ett betydligt bättre fungerande finanssystem med mindre osäkerhet, säger han.

Jag lystrar faktiskt inte till Björn. Det är helt främmande. Men många tycker att det är för intimt att använda Nalle.

Björn Wahlroos om sitt smeknamn Nalle.

Även för de stabila nordiska bankerna äter sig oron och nya regler in i siffrorna. Bara häromveckan gick Nordea ut med beskedet att 2000 anställda tvingas gå. Beslutet motiveras med att den nya tuffa bankregleringen, Basel III, ger högre kostnader för banken. Men det var inte hela sanningen. Nordea har under ett par år ökat sina kostnader mer än konkurrenterna, något som nye ordföranden tänker ändra på.

–Nordea har varit oroat över kostnadsutvecklingen som har varit lite högre än för branschen överlag.

Med en ny finanskris i antågande finns det inte så många alternativ när bankens vinster måste försvaras.

–Jag beklagar att vi måste skära kostnader och reducera bemanningen. Men det måste vi göra i den värld där vi befinner oss nu. Tillväxtförväntningarna har fått skalas ned ganska ordentligt. För oss är det avgörande att Nordea består som den bästa och stabilaste banken i Norden. I dessa tider har det ganska mycket att göra med kostnader. Om vi missar det kommer det att bli dyrare för oss att låna pengar. Det är en väg som inte leder till något bra slut, säger han.

Det finns inga garantier för att det inte blir fler nedskärningar. Sprider sig skuldproblemen djupare in i det europeiska banksystemet kommer kostnadsjakten att tas upp igen. I klartext: säga upp personal som utgör den största utgiftsposten.

–Man måste alltid trimma. Det är som på en segelbåt. Det är bara när du har riktigt soliga dagar och svag vind som du kan låta seglen fladdra. I alla andra lägen måste du hela tiden kontrollera hur seglen står.

Wahlroos är den första icke-svensken vid Nordeas roder. Han är också huvudägarens starke man, en tydlig skillnad mot företrädaren Hans Dalborg som aldrig var knuten till någon enskild ägare. När Sampo seglade upp i Nordeas ägarlistor för fem år sedan tog han sig snabbt in i styrelsen.

Många har beskrivit hur hans inträde vitaliserade styrelsearbetet i banken. Men när Sampo gick om svenska staten som största ägare ökade Björn Wahlroos krav på inflytande. Men den som påstår att det handlade om maktbegär har helt fel, hävdar Björn Wahlroos.

–I Sverige har ni mani på makt. Men ordet makt finns inte i aktiebolagslagen. Jag tror att den här fokuseringen på makt hör hemma i 70- och 80-talen. I dag handlar det om effektivitet. Om att sköta bolag på det sätt som aktieägarna har rätt att förutsätta att företaget sköts, säger han.

Björn Wahlroos har inte bara en mycket bestämd uppfattning om hur värde och vinster skapas utan också om hur det ska gå till rent praktiskt. Han medger att hans ordförandeskap innebär mer press på organisationen och högre krav på att nå vinstmålet om 15 procents avkastning på eget kapital.

–Ja, men det är väl ingen dålig sak. Jag kan beskrivas som en bolagsrättslig fundamentalist. Aktiebolagslagen säger att bolag ska skötas på bästa sätt i deras aktieägares intressen. Det är oerhört viktigt att vi sköter oss väl, menar han.

Tempot i styrelsearbetet har alltså skruvats upp rejält – även om han själv ger en betydligt blygsammare bild av förändringarna.

–Vi har lite färre möten där vi fokuserar mer på strategi och struktur. Vi lägger mindre tid på formalia. Sedan har jag velat ge koncernchefen och ordförandena för utskotten en mer specifik roll med krav på regelbundna rapporter till styrelsen. Det är frågan om gradskillnader och inget revolutionerande, säger Björn Wahlroos.

De senaste tio åren har Björn Wahlroos byggt upp Sampo till det största nordiska försäkringsbolaget. Men karriären i finansbranschen påbörjades redan i början på 80-talet. Tre decennier i bank- och finansvärlden har knappast minskat hans otålighet.

Med europeiska mått mätt är Nordea tillsammans med de andra nordiska bankerna i en klass för sig. Nordea har exempelvis sprungit om Deutsche Bank i marknadsvärde. Men den allt större pengabufferten ska stanna i banken.

–Nordea är mycket välkapitaliserat, enligt våra prognoser har vi nästan ett problem. Vår lönsamhet kombinerad med det faktum att efterfrågan på företagslån inte är jättestor kan leda till att vår kapitaltäckningsgrad kan växa ganska dramatiskt om vi inte gör någonting, säger Björn Wahlroos.

Ett alternativ skulle då vara att köpa tillbaka egna aktier, som Swedbank har gjort under sommaren. Men den vägen tänker Björn Wahlroos inte ta.

–Nej, det öppnar jag inte alls för. I den här marknaden är det inte rätt att vidta sådana extraordinära åtgärder. Även om man skulle ha kapital till det.

Har du tagit intryck av finansminister Anders Borgs kritik av Swedbanks återköp?

–Egentligen inte, jag träffade Michael Wolf (Swedbanks vd, reds anm) i förbigående när de slutat med sina återköp. Det var ganska okontroversiellt, men återköpen fick mycket uppmärksamhet i medierna.

Diskussionerna om bankernas roll i samhället och krav på återhållsamhet kräver en pragmatisk inställning. Det finns skäl att tro att marknadspuritanen Wahlroos ibland får bita sig i tungan.

–I Nordea är det inte bara min åsikt som är vägledande. En bank är i dag med en viss rätt mer under luppen. Därför måste man beakta frågor som väcker stor medial uppmärksamhet med stor försiktighet för att de inte ska störa verksamheten, säger han.

Till skillnad från Swedbank är dock svenska staten fortfarande storägare i Nordea. Björn Wahlroos medger att det inte alltid är så lätt att komma överens, även om han tonar ned dramatiken. Förutom hans positiva inställning till utdelningar och återköp är Björn Wahlroos en varm förespråkare av bonus – Anders Borgs röda skynke.

–På sikt tror jag att det är bra med betydande rörliga delar i Nordea. När det går sämre ska direktörernas löner gå ned och de ska ta en hårdare smäll än organisationen. Sedan ska de också ha en liten extra del när det går bra, säger han.

Är du beredd att driva på för mer bonusar till vårens stämma?

–Trots att vi inte längre är låsta av de krav som finns i statens kapitaltillskottsprogram kommer vi att fortsätta promenera längs den stig vi följt de senaste åren. Det blir inga dramatiska förändringar, försäkrar Björn Wahlroos.

Under Sampos intåg i Nordea har det spekulerats mycket om vad som egentligen är Wahlroos agenda. Många har trott att en stor bankfusion ligger i korten. Han själv sjunger fortfarande fusionernas lov men menar att frågan är död för tillfället.

–Det är framför allt i Sverige som synergierna finns. Om två kontorsnät blir ett innebär det stora kostnadsbesparingar. Men det finns inga förutsättningar eller planer på det eftersom ingen av huvudaktieägarna i de fyra svenska storbankerna för närvarande är särskilt intresserade av det, säger Björn Wahlroos.