Nu ska regeringen sätta stopp för ”tvivelaktiga skatteupplägg”, som finansminister Anders Borg själv kallar de så kallade räntesnurror som bland annat har uppmärksammats i samband med rapporteringen kring Carema Care.

I ett förslag som presenterades i går flaggade finansministern för att möjligheterna att dra av interna ränteutgifter ska begränsas. Det handlar i dag om ett skattebortfall på uppemot 6,3 miljarder kronor årligen, enligt Finansdepartementets beräkningar.

De regler som klubbades 2009 ska utvidgas. I fortsättningen ska de innefatta ränteutgifter för alla skulder inom koncerner, sade Borg.

–Vi har sett att aggressiv skatteplanering har ökat, särskilt på private equity-sidan. Man har dragit nytta av våra förmånliga ränteavdragsregler. Nu inför vi en möjlighet för Skatteverket att stoppa dem om de i huvudsak handlar om att undkomma skatt. Det är en bra skärpning som görs.

I reglerna från 2009 gjorde staten det möjligt för företag att göra ränteutbetalningar till mottagare som betalar minst 10 procent i skatt. Den möjligheten kvarstår, dock kommer Skatteverket ges möjlighet att underkänna ränteavdrag som görs med syfte att undvika skatt.

För att göra avdragen måste mottagaren av räntan finnas i ett land inom EES eller där Sverige har ingått skatteavtal. Dessutom ska syftet med avdraget vara ”huvudsakligt affärsmässigt motiverat”, heter det i promemorian.

–Det kommer då prövas på sedvanligt sätt med Skatteverk och domstolar, förtydligar finansministern.

Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid Uppsala universitet, är kritisk till att Skatteverket och domstolarna ska ges ansvaret att bedöma när avdragen är affärsmässigt motiverade.

–Det är väldigt svårt för dem att avgöra. I promemorian finns väldigt dåliga anvisningar för vad som är affärsmässigt motiverat. Som domare är man tvungen att hitta en motivering men det blir nog inga bra bedömningar.

Enligt honom finns det andra sätt att reglera de så kallade räntesnurrorna. Han ser hellre att regeringen ser över möjligheten att använda sig av så kallade underkapitaliseringsregler. Det innebär bolagen måste ha en högre andel eget kapital i förhållande till lånat kapital – annars får man inte göra avdragen.

–På så sätt skulle man kunna få fram en gräns när underkapitaliseringsreglerna slår till. Då blir det tydligt och enkelt för den skattskyldige att veta när reglerna gäller, säger Mattias Dahlberg.

Det är inte aktuellt, enligt Anders Borg.

–Underkapitaliseringsregler är inte okomplicerade. Vi har aldrig haft sådant i Sverige, det är ett helt nytt regelverk som måste tas fram i ett relativt komplicerat skatteområde. Det hade kanske fått dröja till 2015 eller 2016 och då har vi tappat 20 till 30 miljarder i skatteintäkter, konstaterar han.

Vid presskonferensen flaggade finansministern också för att regelförändringarna kan ge utrymme för en sänkning av bolagsskatten. Det skulle vara ett svar på de skattesänkningar som just nu görs i andra europeiska länder.

Riksdagsledamoten Fredrik Olovsson, som företräder Socialdemokraterna i finansutskottet, avfärdar inte en skattesänkning.

–Vi har tidigare tyckt att det är viktigt att ha en konkurrenskraftig bolagsskatt och det kvarstår.

–Man måste alltid titta på hur vi står i förhållande till andra länder, och där finns ett tryck nedåt på bolagsskatten. Men innan man kan använda de här sex miljarderna måste man se att pengarna kommer in och att det här blir en ändamålsenlig lagstiftning, säger Fredrik Olovsson.