Ofta förklaras skuldtillväxten som ett resultat av stigande bostadspriser och att nykomlingar på bostadsmarknaden har en liten andel eget kapital att sätta in i sitt nyköpta boende och därmed tvingas ta stora lån. Men det är inte hela förklaringen till att svenskarnas skuldsättning stadigt ökar.

Även befintliga villa- och bostadsrättsägare tar upp nya lån på sina hus. Detta har blivit möjligt när priserna gått upp och det har skapats ett nytt låneutrymme för de som bott en tid i sitt hus.

–Svenskarna använder bostaden som bankomat, säger Bengt Hansson, analytiker på Statens Bostadskreditnämnd, BKN.

Han konstaterar att man tidigare använde egna pengar, besparingar eller lön, till reparationer och underhåll. Men nu lånar hushållen. Han har räknat ut att svenskarna, under den senaste tioårsperioden använt runt 850 miljarder kronor, av bolåneökningen på 1270 miljarder kronor, till annat än just bostadsinvesteringar.

En del av dessa 850 miljarder har gått till reparationer, underhåll och befintliga bostäder (alltså inte nyproduktion). Men även till köp av fritidshus, båtar, värdepapper och privat konsumtion.

Bland fastighetsmäklarna är det vardag att bli uppringd av gamla kunder, som vill ha sina bostäder omvärderade för att de vill låna mer pengar.

–Gör man större renoveringar som kök och badrum så ökar man lånet, säger Erik Olsson, vd för mäklarföretaget med samma namn.

Fastighetsmäklaren Anders Alf på Södermäklarna konstaterar att folk har större lån än vad de ursprungligen betalade för sin bostad. Och han säger att det inte är ovanligt att nybelåningen går till ren konsumtion.

–I vissa fall har man en livsstil som inte betalas av den vanliga lönen. Den räcker helt enkelt inte för flera utlandsresor per år och nya bilar. Men har man en villa som stigit i pris kan man låna till detta. När räntan är låg bor folk billigt i sina hus, säger han.

Dock tror han att det är få som lånar mer än 85 procent av villans marknadsvärde, vilket är den gräns som Finansinspektionen har satt genom det nyinförda bolånetaket. Även fastighetsmäklaren Per Isacsson, som säljer innerstadslägenheter, gör många omvärderingar för att folk vill utöka sitt låntagande och han uppfattar att beteendet är van- ligare bland de lite yngre.

–Man lånar när man fått ett utrymme. Yngre människor ser inte lånet som en kostnad och det är få som verkligen tänker efter vad det kostar att ha ett lån på tio år. Det blir en hel del för det nya badrummet, säger han.

Bengt Hansson på BKN är bekymrad över lånebeteendet och menar att med detta har vi fått en uppåtgående pris- och lånespiral. Han är övertygad om att situationen inte är hållbar i längden. Priserna kan inte gå upp för all framtid och någon gång tar det stopp för utökade lån.

–Folk tror att priserna har stigit varaktigt och känner sig rika. Man lånar och betalar bara räntor. Man betalar inte av sina lån, utan utökar dem i stället. Det är ett spekulativt beteende, säger han.

Hansson anser att det är bråttom att hejda utvecklingen. Ansvaret ligger hos både politiker och myndigheter. Han menar att Finansinspektionen agerat för sent med sitt bolånetak på 85 procent och påpekar att det hade varit sunt att införa krav på amorteringar eller förändra möjligheten till ränteavdrag, redan under hösten 2008 när Riksbankens tvingades sänka räntan kraftigt.

–Tyvärr har människor en förmåga att titta några år bakåt för att bedöma hur framtiden ska se ut. Men det är efter en lång period av prisstegring, som riskerna ökar för prisnedgångar.

Fotnot: Bostadsinvesteringar omfattar nybyggda hus, tillbygg- nader eller större ombyggnationer som skapar ett varaktigt värde.