Bucur Serban är topp tunnor rasande. ”De stjäl som korpar i förvaltningen. De är lata. Och de tar inte ansvar”, dundrar den unge sjukhusdirektören som står i spetsen för det allmänna sjukhuset Spitalul Clinic CF2 i centrala Bukarest.

– Titta bara, snön vräker ner och jag har tio anställda som ska skotta snö. Men de sitter i garaget och dricker Palinka, stönar han förtvivlat.

När Bucur Serban tog över som sjukhusdirektör i slutet av förra året lovade han att ta i med hårdhandskarna. Gamla strukturer och invanda mönster skulle slås sönder. Slöseri med resurser skulle upphöra. Och det skulle investeras i ny teknik och nya metoder.

Uppdraget har visat sig vara tuffare än vad han trodde.

– Vi har avdelningar som i dag är hypermoderna. Men vi har också operationssalar som definitivt inte motsvarar EU-kraven, säger han och erbjuder sig att visa runt på sjukhuset som lyder under transportministeriet.

Det är en rundgång fylld av kontraster. Skinande kuvöser i neonatalavdelningen för barn som är för tidigt födda. På andra håll fuktiga väggar, flagnande färg och långa iskalla korridorer. I en av operationssalarna står dörren på vid gavel mitt under pågående operation. Det är inga problem att gå in och ta ett foto, säger systern.

Vid sidan av de svaga finanserna är korruptionen ett huvudproblem. ”Att läkare tar pengar under bordet kan man möjligen förstå”, säger Bucur Serban. En erfaren kirurg tjänar inte ens 6000 kronor i månaden.

Allvarligare är korruptionen i förvaltningen. Nyligen upptäckte Bucur Serban en räkning på 68 000 euro för en renovering av två rum. Han räknade fram att det inte skulle ha kostat mer än 10 000 euro. Resten har försvunnit i fickorna på de anställda och hantverkare som de anlitat.

– Jag är utan tvekan den mest hatade personen på hela sjukhuset. Jag kan priser och bestämmelser in- och utantill. Mig kan de inte lura, försäkrar han med en stridslysten glimt i ögonen.

Precis som i hela det gamla Östeuropa har den offentliga sjukvården i Rumänien drabbats hårt av sparbeting. I Rumänien minskade sjukvårdsbudgeten förra året med cirka 30 procent.

För närvarande saknas 25-30 procent av läkarna som sjukhusen behöver. Många av dem söker i stället jobb i den privata hälsovården, framför allt i de nya privata klinikerna och vårdcentralerna som startas på löpande band i miljonstaden Bukarest.

Den största spelaren i hela Central- och Östeuropa är enligt egna uppgifter svenskägda Medicover som startade sin verksamhet 1995 med en blygsam verksamhet i Polen. Bakom Medicover som var noterat på Stockholmsbörsen fram till 2006 står familjen af Jochnik med en ägarandel på 80 procent.

Medicover har de senaste fem åren investerat nästan två miljarder kronor i anläggningar och förvärv. I Warszawa startade bolaget för snart två år sedan ett splitter nytt sjukhus med 180 bäddar för 42 miljoner euro. I Bukarest öppnade i slutet av förra året ett labb som enligt Medicover sannolikt är Europas mest moderna, en investering på 7 miljoner euro.

På gång är även ett onkologiskt sjukhus i Warszawa och projekterat – om än inte definitivt beslutat – är ett stort sjukhus i Bukarest för 30 miljoner euro.

– Vi bygger också ut verksamheten i Ukraina och framför allt i Turkiet där vi tror på en stark tillväxt när regeringen nu öppnar för privata aktörer, säger Medicovers vd Fredrik Rågmark som har varit med sedan starten i Polen och dessförinnan ledde familjen af Jochniks investeringsbolag Oresa Ventures.

Vid sidan av Warszawa är Bukarest en av Medicovers högborgar. Men konkurrensen växer. För närvarande bygger bland annat privata Centrul Medical Elim ett nytt sjukhus för 40-50 miljoner euro medan turkiska Medicana Hospital startar en klinik med 100 bäddar.

– Trots detta är Medicover i dag den näst största aktören, berättar försäljningschef Laurentiu Trocan. Inklusive labbverksamheten som omsätter 19 miljoner euro är vi klar marknadsledare.

Försäljningen till enskilda personer svarar för inte mer än 25 procent av omsättningen på 11 miljoner euro förra året. Hela 75 procent utgörs av sjukvårdspaket som anställda erbjuds av sina arbetsgivare.

Till de riktigt stora bolagen med över 1000 anställda skickar Medicover ut sitt mobila läkarteam. I en ombyggd lastbil som parkerar utanför företaget görs regelbundna hälsokontroller.

– I stället för att anställda ska ta ledigt i flera timmar eller kanske en hel dag klarar vi av det på en halvtimma, berättar Daniela Ionescu som är chef för Medicover i Bukarest.

Framtiden då? Medicover satsar hårt på så kallad medicinturism, alltså gränsöverskridande vård i EU.

– Det är något som vi verkligen tror på. I Sverige marknadsför vi bland annat vårt sjukhus i Warszawa. Där utförde vi just den här veckan en fetma-operation på en svensk patient, berättar Medicovers vd Fredrik Rågmark.