Risken för detta skräckscenario brukar mätas i priserna för de försäkringskontrakt som investerare använder för att skydda sina pengar i tider av oro. Den som köper en så kallad credit default swap, eller CDS, kan försäkra sig om att få tillbaka sina pengar även om den som lånat inte kan betala.

Igår kväll kostade det motsvarande hela 22 kronor att försäkra ett femårigt lån på 100 kronor till Grekland, en rekordhög nivå. Det betyder en uppskattad risk för konkurs på hela 80 procent, enligt företaget CMA Vision som redovisar statistik från cds-marknaden.

Försäkringskostnaden har även stigit för flera andra länder i Europa de senaste dagarna. Portugal är enligt CMA Vision nu världens tredje mest riskfyllda land efter Grekland och Venezuela med en konkursrisk på drygt 49 procent. Priset för ett cds-kontrakt är uppe på 838 så kallade räntepunkter, det vill säga 8,4 procent av det utlånade beloppet eller 8 kronor för varje hundralapp. Tätt efter följer Irland.

Även kring Spanien stiger nervositeten. Räntan på tioåriga spanska statsobligationer steg igår till den högsta nivån på elva år, som mest 5,74 procent. Idag på morgonen handlas de i 5,67 procent.

För Grekland är siffran 18,9 procent, medan Irland lånar till 11,8 procent. Som jämförelse ligger den svenska tioårsräntan på 2,87 procent, lägre än för Tyskland.

Även CDS-priserna för Spanien stiger, till 300 räntepunkter eller en konkursrisk på nära 23 procent.

Eftersom Spanien är en betydligt större ekonomi än Grekland, Portugal och Irland skulle en allvarlig kris för landet betyda en väldigt svår huvudvärk för Europa.

Igår föreslog Nederländernas centralbankschef Nout Wellink att kapaciteten i EU:s olika räddningsfonder borde dubblas i storlek till 1 500 miljarder euro för att övertyga marknaden om att politikerna är redo att rädda euron till vilket pris som helst. Förslaget kan läsas som en vink om att även Spanien kan behöva hjälp och att EU då behöver betydligt större resurser än idag.

Om ett land skulle ställa in betalningarna, kan investerarna som sitter på cds-kontrakt kräva in sina pengar. De som ställt ut kontrakten måste då punga ut med miljardbelopp. Eftersom det handlar om en obskyr marknad där kunskapen om vem som sitter på vilka cds-kontrakt kan det leda till en oro liknande den som följde på Lehman Brothers konkurs i september 2008.