- Man kan inte bara pumpa in pengar i ett företag som inte har någon verksamhetsidé. Man borde ha sett över verksamheten ordentligt under rekonstruktionen, och frågat sig om man ska ändra i produktionen eller antalet anställda, säger Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt och expert i rekonstruktion- och konkursfrågor.

Karlsson-Tuulas forskning visar att företag som endast rekonstrueras finansiellt är tillbaka på samma ekonomiska nivå efter tre till nio månader, och syftar på att Saab 2009 genomgick en rekonstruktion och efter det egentligen aldrig riktigt kommit upp på fötter igen.

- Vilket annat företag som helst skulle bli satt i konkurs. Och ju tidigare man sätter det i konkurs desto större chans att ta tillvara det som är av värde i bolaget, säger Marie Karlsson-Tuula.

Hon anser att Saabs situation är anmärkningsvärd på flera sätt, bland annat att endast Victor Muller sitter i styrelsen. När det saknas styrelseledamöter finns det inga som kan hållas ansvariga för hur ekonomin sköts. Anmärkningsvärt enligt Karlsson-Tuula är också att Saabs behandlar sina borgenärer olika när företaget är på obestånd. Obestånd innebär att ett bolag inte kan betala sina skulder och att tillståndet inte bara är tillfälligt.

- När man betalar ut en försenad lön till de anställda, som ju är borgenärer, men inte till alla underleverantörer, så behandlar man borgenärerna olika. Det verkar som att inga lagar gäller för Saab.