Ungern är det land som senast sällade sig till gruppen europeiska krisländer, där i första hand PIGS-länderna, Portugal, Italien, Grekland och Spanien lyfts fram. Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, utökade härom dagen på sin blogg ordvitsen genom att även plocka in Irland och fick då bokstavskombinationen GIPSI.
Enligt SEB:s chefekonom Robert Bergqvist är det inte just det faktum att även Ungern nu omfattas, utan en oro kring vad som nu händer med konjunkturen och efterfrågan som äntligen tagit fart. Orsaken är den omvändning i synsätt som var tydlig under helgens G20-möte.
– I helgen gjorde G20 ett viktigt fotbyte, säger han.
Från att ha varnat länder för att dra undan sina stimulanspaket för tidigt, var beskedet nu att det var dags att strama åt politiken och att länderna nu är tvungna över att fundera igenom hur.
– Nu handlar det om en tillväxtoro istället och en rädsla för vad som händer om konjunkturkurvorna plötsligt börjar peka nedåt igen, säger Robert Bergqvist.
Efter år med stimulanser har vi nått vägs ände när det gäller finanspolitisk ammunition, menar han. Även penningpolitiskt finns det väldigt lite utrymme för stimulanser om det skulle behövas.
När så ännu ett land, Ungern, nu pekats ut som det nästa i raden av problemländer med hög statsskuld och budgetunderskott, blev problemområdena för många för marknaden.
Det handlar inte om Ungern i sig, de adderar bara till det övergripande problemet. Det är i första hand närvaron av ett systemproblem där både offentliga och privata skuldsättningar dragits upp till högsta nivå, säger Robert Bergqvist.
Enligt honom är vi nu inne i en period av stor osäkerhet. Han delar upp den i tre delområden.
1. Konjunkturen och återhämtningen, och hur detta påverkas av ländernas kraftiga åtstramningar.
2. Det finansiella systemet och hur mycket det klarar, om till exempel Grekland behöver en skuldnedskrivning.
3. Den politiska osäkerheten, inte minst när det gäller samarbetet mellan länderna inom valutaunionen.
Även om de svenska företagens handel med de länder som drabbats hårdast av skuldkrisen generellt sett är liten, är det också viktigt att komma ihåg de indirekta effekterna. Exempelvis är Tyskland en stor handelspartner till både Sverige och flera av de kraftigt skuldsatta ekonomierna. På sikt kan också hushållen och deras framtidstro påverkas.
– Vår ekonomi är väldigt globaliserad så det är viktigt att man inte bara tittar på de direkta effekterna.
Men den tidigare nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, ifrågasätter på sin blogg det höga ropet på ekonomisk åstramning, som han konstaterar både kommer att hämma efterfrågan och sänka vinsterna.
Paul Krugman menar att just stimulanspaketen inte har mycket skuld i ländernas höga skuldsättning, skuldsättningsproblemen skulle ha kommit ändå men då ha orsakats av de kraftiga vinstfall som blivit resultatet av lågkonjunkturen. istället grundar sig kraven på åtstramning i en önskan övertyga marknaderna. Från marknaderna finns dock inte något sådant krav, konstaterar Krugman och påpekar också de enorma skillnaderna mellan problemen i Grekland, Storbritannien och USA som alla har stora budgetunderskott.
Det som nu istället sker enligt Krugman, är att vi förstör den ekonomiska återhämtningen för att tillfredsställa ”hypotetiska och irrationella krav från markanderna”.
Euron är nu nästan nere på samma nivå som när den började handlas 1999.
