Mörka orosmoln hänger vid horisonten när parterna på den svenska arbetsmarknaden gör sig redo för en stor kraftmätning. Löner och villkor för 2,8 miljoner anställda ska förhandlas om i år och nästa år. Det sker i ett läge där finansminister Anders Borg skriver ner prognosen för tillväxt och flaggar för att arbetslösheten kommer att öka nästa år.

När facken i våras började kampanja för högre löneökningar än sist hade de konjunkturen i ryggen. Nu blåser det motvind. Trots oron i världsekonomin står facken fast vid kravet på höjda löner.

Hur stora löneökningar som LO och Facken inom industrin tänker kräva blir klart i nästa vecka. Men LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin slog i går fast att löntagarna ska ta ut ”precis så mycket det går” utan att hota ekonomin.

–Vi ska ha vår beskärda del av löneutrymmet, sade hon.

LO har nu formerat sina styrkor inför avtalsfajten. De gemensamma kraven spikades i går av representantskapet. Att kraven drivs inom ramen för samordningen betyder att förbunden ska bistå varandra, också med konfliktåtgärder, för att driva igenom kraven.

Kraven är få, men räcker gott för att höja adrenalinet hos arbetsgivarna. Jämställdhetspott, höjda lägstalöner och nya maxgränser för tidsbegränsade jobb går rakt emot Svenskt Näringslivs agenda. Arbetsgivarna kampanjar tvärtom för lokal lönesättning, utan styrning i de centrala avtalen.

–Den här avtalsrörelsen kommer att bli tuffare än den förra, spådde Wanja Lundby-Wedin.

Men det är samtidigt uppenbart att kompromissen i LO om den nya varianten av jämställdhetspott väcker föga entusiasm i de egna leden. IF Metall vill ha en låglönesatsning och har motsatt sig en ren kvinnopott. Resultatet är att potten bara ska baseras på en tredjedel av de anställda inom ett avtalsområde. Kvinnoförbunden Kommunal och Handels meddelade i går att förslaget ändå är ”tillräckligt bra” och att de är glada för att det i alla fall blev en pott.

Också i urvattnad form är jämställdhetspotten en given stridsfråga i förhandlingarna. De blir också extra komplicerade av att avtalsrörelsen den här gången är ovanligt utdragen i tiden.

–Det skapar risker som kan innebära att det blir en stökig avtalsrörelse, säger Per Bardh till SvD Näringsliv.

Han varnar för att industrin kan bli indragen i konflikter under våren, trots att de då har sina avtal med fredsplikt på plats. Industrin förhandlar i höst, men flertalet LO-förbund ska först i vår försöka driva igenom sina avtalskrav, inklusive jämställdhetspotter. Och några strejkande elektriker kan räcka för att stoppa produktionen.

–Det finns en uppenbar risk att konflikter i vår och sommar får effekter som berör områden som träffade avtal i november. Det tror jag inte att arbetsgivarna riktigt har tänkt igenom, säger LO:s avtalssekreterare.

En varning som kanske sätter tonen för avtalsrörelsen 2011–2012.