På obligationsmarknaden pågår just nu en massflykt till papper med så låg risk som möjligt. Den enorma efterfrågan på säkra statspapper har bland annat fått Riksgälden att emittera 150 nya miljarder i statsskuldväxlar.

Men även till kommunobligationer är det rusning. Det gör att Kommuninvest – med 214 kommuner och sju landsting som medlemmar och högsta kreditbetyg – nu har fått betydligt billigare upplåning. Samtidigt har bankernas upplåningskostnader ökat rejält vilket tvingar dem att höja räntan. Då gör kommunerna sin enkla matematik och byter långivare.

Enligt Tomas Werngren, vd på Kommuninvest, lånar bolaget nu ut pengar till kommunerna för en rörlig ränta på 5,00–5,10 procent. Det är 50–100 räntepunkter lägre än hos bankerna, en historiskt stor skillnad. Det har lett till en ”extremt tryck” från kommunerna att byta sina lån till hans bolag.

–Relativt bankerna har vi fått otroligt förbättrade marginaler, så det är en ren överflyttning. Under september månad har vår balansräkning ökat med 7 miljarder kronor. Det beror på att bankerna måste höja sin utlåningsränta även till säkra låntagare som kommunerna, säger Tomas Werngren.

Vid halvårsskiftet hade Kommuninvest 67 miljarder kronor utlånade till kommuner och landsting. En normal månad kan den summan öka med runt 1 miljard. Nu är ökningen alltså sju gånger större. En allvarlig konsekvens för bankerna är att det ökar risken i deras balansräkningar, när de ”säkra” kommunernas andel av lånestocken minskar.

Flera kommuner uppger för SvD Näringsliv att de redan har eller planerar att lägga om lån för hundratals miljoner kronor.

–Vi kommer sannolikt att göra det nästa vecka även om det formella beslutet ännu inte är fattat, säger finanschefen i Örebro kommun, Anders Olsson.

Han uppskattar att kommunala lån för runt en halv miljard kronor kommer att läggas om från banker till Kommuninvest.

I Karlstad har kommunen redan sagt upp stora banklån.

–Ja, vi har lagt om en del av våra lån de senaste veckorna. Det handlar om några hundra miljoner kronor. Bankernas räntor har helt enkelt blivit så mycket högre än de vi behöver betala till Kommuninvest och vi lånar alltid där det är bäst villkor, säger Lars Sätterberg, ekonomidirektör i Karlstad kommun.

På banken SEB bekräftar man att lånevillkoren har försämrats för kommunerna liksom för alla andra.

–Priset på pengar har gått upp och vi måste anpassa oss efter det. Vi har inte märkt av något större in- eller utflöde av kunder än normalt, vilket vi tror beror på att priset inte är allt. Rådgivning och service är också mycket viktigt för kommunkunderna, säger presskontakten Elisabeth Lennhede.

Vid första anblick kan rusningen till Kommuninvest se ut som en riktig lyckträff för bolaget. Kommuninvest hade nämligen betydligt sämre villkor än bankerna i början av året, och tappade då 10 miljarder i utlåning. Men Tomas Werngren kan ändå inte glädjas åt att dra det längsta strået i den kaotiska situationen.

–Situationen i kapitalmarknaden är mer bekymmersam än vad som skymtar fram i pressen. Det här visar att kapitalmarknaden inte fungerar som den ska vilket ger stora störningar i prissättning. Det kan hota kommunernas upplåning på sikt, säger han.

Även om kommunerna nu får bättre villkor hos Kommuninvest än hos bankerna så har deras kostnader ändå ökat betänkligt under det senaste året. Tomas Werngren är också orolig för att störningarna på kreditmarknaden nu är så stora att det slår mot den reala ekonomin.

–Lågkonjunkturen kommer att bli djupare på grund av det här vilket kommer att slå mot skatteintäkterna. Det här är väldigt bekymmersamt för kommunerna, säger han.