LO-förbundet Kommunal med en halv miljon medlemmar laddar för strid om de visstidsanställda i avtalsrörelsen, där förbundet kommer att kräva striktare regler för tidsbegränsade anställningar.

– Det här är ett växande problem som främst drabbar kvinnor. Det är en del av värdediskrimineringen på arbetsmarknaden, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström till SvD Näringsliv.

Fast jobb eller tillsvidareanställning är den klart vanligaste anställningsformen. Men gruppen med olika former av tidsbegränsade anställningar har ökat jämfört med början av 1990-talet och ligger sedan ett antal år på knappt 15 procent.

Inom kommuner och landsting är andelen betydligt större och den ökar, enligt den rapport som Kommunal presenterar idag. Från 25 procent år 2008 ökade den till 28 procent 2010.

Det innebär lägre lön och sämre villkor. Enligt Kommunals lönestatistik var medellönen för visstidsanställda i kommunsektorn förra året 18300 kronor, medan den var 20800 kronor för fast anställda. Eftersom de visstidsanställda ofta har en lägre sysselsättningsgrad blev den faktiska lönen i genomsnitt 9150 kronor i månaden.

– Det är inte acceptabelt att en stor grupp på arbetsmarknaden lever under sådana villkor. Det här är förklaringen till att barnfattigdomen ökar, säger Annelie Nordström.

Sedan LO i början av september lanserade begränsning av visstidsanställningarna som ett gemensamt avtalskrav har opinionskriget i frågan tilltagit. Svenskt Näringsliv påpekar i en färsk rapport att sju av tio har fast jobb på heltid och beskriver visstiderna som en språngbräda till fast jobb för unga.

–Det stämmer i alla fall inte för kommuner och landsting. Det är en myt att det främst gäller ungdomar och att det är en snabb väg till fast jobb. Det handlar om vuxna människor som måste försörja sig, säger Annelie Nordström.

Enligt rapporten, som bygger på Kommunals lönestatistik, siffror från Statistiska centralbyrån och en enkätundersökning, är medelåldern på de visstidsanställda i kommuner och landsting 35 år. Cirka 30 procent är fortfarande visstidsanställda efter fyra år. Först efter sex år har nio av tio övergått till en tillsvidareanställning.

Men behövs det inte visstidsanställda?

– Jo, men andelen skulle kunna vara mycket lägre. Det mesta av frånvaron går att lösa genom personalpooler med fast anställda. Det som krävs är att arbetsgivarna tar ett långsiktigt grepp om problemet, säger Annelie Nordström.

Sanna Tefke, 25 år, jobbar i hemtjänsten i Stockholm. Numera är hon fast anställd, efter tre och ett halvt år som visstidsanställd i olika former.

–Det var problematiskt. Jag saknade bostad, men banken sade nej till lån. Jag flyttade fyra gånger på ett år mellan olika lägenheter i andra hand, säger hon.

Att planera privatlivet var svårt med extra inhopp på kvällar och helger.

–Man vågar inte tacka nej. Jag jobbade ofta på helg och storhelger som jul och påsk. Då är det nästan bara visstidsanställda i tjänst, säger Sanna Tefke.

Enligt en enkät som Novus Opinion gjort på Kommunals uppdrag med cirka 1 000 visstidsanställda på hela arbetsmarknaden varierar arbetstiden ofta starkt. Hälften av de timavlönade visstidsanställda uppger att de får veta när de ska jobba mindre än en vecka i förväg. En av tio svarar att de blir inkallade att jobba samma dag.

–Det är jobbigt att aldrig veta säkert om man får fortsätta. Det gör också att man inte törs säga ifrån när något är fel, säger Sanna Tefke.

Hon är själv fackligt aktivt, men undvek alla konflikter innan hon blev fast anställd för att inte bli ”obekväm”. Trots allt älskar hon sitt jobb.

–Det är fantastiskt roligt. Jag har alltid velat jobba med att hjälpa människor. När man går hem känner man att man har gjort något viktigt, säger hon.