Varför en höjning med 0,25 procentenhet till 1,0 procent?
Riksbanken har flaggat för det och de vill vara stabila och förutsägbara. Det borgar för en stabil utveckling på räntemarknaden.
Riksbanken anser att svensk ekonomi utvecklas starkt och därför ska den långsamt kylas av för att inte hamna i överhettning.
Men överhettning är väl inte aktuellt?
Naturligtvis inte. Men räntan ligger nu, efter dagens höjning, på 1,0 procent. Det är extremt lågt. Orsaken är den finanskris som skakade världen för två år sedan. Nu vill Riksbanken ha upp styrräntan på en mer normal nivå. Höjd styrränta betyder höjda rörliga boräntor.
Men riksbanksdirektionen är inte enig?
Nej. De sex direktionsledamöterna är uppdelade i två läger. Majoriteten (där riksbankschef Stefan Ingves ingår) vill ha upp räntan till en nivå som få tror på (3,4 procent om tre år).
Minoriteten, med Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, vill ha en lägre räntebana och ligger därmed närmare den bana som marknaden tror på.
Minoriteten reserverade sig mot både höjningen till 1,0 procent och mot ränteprognosen.
Var det överraskande?
Att det finns en klyfta i synen på räntepolitiken är klar och efter det här räntemötet är det klarare än någonsin.
Det överraskande var att majoriteten justerade ned sin ränteprognos jämfört med i september. De flesta bedömare hade trott att de skulle vänta några månader med det.
Fortsätter Riksbanken att höja?
De flesta tror på fortsatta höjningar de närmaste räntemötena. Men Riksbanken flaggar för att höjningarna blir färre framöver.
Ett lågt inflationstryck i Sverige och osäker återhämtning i omvärlden uppges som orsaker till att styrräntan inte behöver höjas så mycket som Riksbankens majoritet nyss ansåg.
Påverkar räntehöjningen de svenska exportbolagen?
En högre ränta stärker den svenska kronan vilket betyder att importerade varor blir billigare och därmed att inflationen sjunker. Dessutom blir svenska exportvaror dyrare vilket betyder lägre försäljning för exportbolagen.
