Den slutsatsen drar SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i en rapport som publicerades i går. Det är SNS Konjunkturråd som studerat euron sedan starten för tio år sedan. Studien försöker också besvara frågan om de tre länderna Sverige, Danmark och Storbritannien borde gå med i eurosamarbetet. Ekonomiprofessor Harry Flam har lett arbetet.

– Min personliga uppfattning är att Sverige borde gå med i valutaunionen. Ökad handel och stabil växelkurs är tydliga vinster. Fördelen med en självständig penningpolitik kan väntas minska i takt med fortsatt ekonomisk integration i EU, säger Harry Flam.

SNS-ekonomerna har i sina bedömningar inte vägt in det eventuella politiska priset av att Sverige, Danmark och Storbritannien inte tillåts delta i den så kallade Eurogruppens möten (där möts bara euroländernas finansministrar).

Enligt rapporten skulle Danmark tjäna på att nu ansluta sig till den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Den danska kronan är redan tätt kopplad till euron, så landet har egentligen ingen självständig penningpolitik att förlora. Med ett fullt medlemskap skulle Danmark slippa hålla högre ränta för att försvara euro-kopplingen. Danmark är också redo när det gäller offentliga finanser och arbetsmarknadens flexibilitet.

Också Storbritannien och Sverige befinner sig i ett gynnsamt läge när det gäller arbetsmarknadens flexibilitet och låg arbetslöshet. Sverige har också starka offentliga finanser. Läget för Sverige och Storbritannien skiljer sig emellertid från Danmark genom att båda länderna har flytande växelkurser och därmed en självständig penningpolitik. Denna självständighet skulle gå förlorad vid en euroanslutning.

Länderna är mycket exportberoende och ungefär halva exporten går till euroområdet. Både Sverige och Storbritannien skulle vinna ökad handel och växelkursstabilitet inom euroområdet. Men det är för närvarande inte klart att dessa vinster skulle vara större än kostnaden för den förlorade självständiga penningpolitiken, heter det i rapporten.

Det är tio år sedan den ekonomiska och monetära unionen startade med elva EU-länder. I dag är det 16 länder, som har euron som gemensam valuta. Projektet har hittills varit framgångsrikare än vad man trodde vid starten 1999, menar SNS-ekonomerna. Europeiska centralbanken (ECB) har framgångsrikt uppnått en låg och stabil inflationsnivå.

– Men ECB:s beslutsprocess och transparens kan förbättras, bland annat genom att offentliggöra prognoser och protokoll, säger Harry Flam.

SNS-ekonomerna föreslår också att inträdeskraven, de så kallade konvergenskriterierna, blir mer flexibla. De nuvarande kraven på låg inflation och fast växelkurs är mycket svåra att samtidigt uppnå för de nya EU-länderna, som befinner sig i snabb strukturomvandling.

Euron har drivit på den finansiella integrationen i Europa, konstaterar rapporten. Penningmarknaderna och marknaderna för statsobligationer är i dag helt integrerade. Marknaderna för konsumentkrediter och bostadslån har inte kommit lika långt. SNS-ekonomerna föreslår harmoniserade regler för att förbättra integrationen.

Konsekvenserna för eurosamarbetet av den pågående finanskrisen är det alldeles för tidigt att dra några slutsatser om. Klart är dock att det krävs en mer överstatlig reglering och tillsyn, i synnerhet av de stora gränsöverskridande bankerna.