När en ekonomisk kris av så historiska dimensioner uppdagas förvandlas många inblandade till elitsprinters som snabbt kutar åt varsina håll. Det yttersta ansvaret tycks vid en första anblick egentligen inte bäras av någon alls.
Men HQ:s grundare och styrelseordförande, den vanligtvis så vassa Mats Qviberg, har tillslut tvingats byta sin kritiska uppsyn mot två hundögon och medger sig vara delskyldig ihop med övrig styrelse.
Qviberg vet att han inte har något annat val än att krypa till korset i dagsläget. Att ett tungt ansvar alltid vilar hos styrelsen är oomstritt. I den ansvariga styrelsen är det tydligt att det suttit en samlad skara personer som ignorerat de enorma risker som det varnats för.
Men banker anses, enligt regeringen, ha en samhällsviktig funktion. Därför finns tillsynsmyndigheten Finansinspektionen (FI) med uppdrag att över- vaka bankerna. FI har kommit att spela en av det här dramats huvudroller.
Eftersom HQ är ett bolag som står under FI:s tillsyn har inspektionen ett ansvar att se till att banken lever upp till de regler som gäller. Det är viktigt att den så kallade marknaden – handelsaktörer såväl som svenska bankkunder – ska kunna lita på FI som ger finansinstitut tillstånd att bedriva bank. Men FI:s tillsynshantering är under all kritik. FI har varit duktiga på att upptäcka missförhållanden hos HQ. De ansvariga har knackat på hos banken och tydligt påtalat bristerna. Men därefter har de gått hem till kontoret och låtit cirkusen i HQ Bank obehindrat fortgå.
Den ansvariga myndigheten har inte kontrollerat om några åtgärder har vidtagits. Det är alltså inte bara styrelsen som ska klä skott för att de totalignorerat FI, utan FI visar själv brist på kompetens i sitt valhänta tillsynsarbete.
”Men vi har ju faktiskt sagt till”, är inget hållbart argument i en sådan här omfattande bankkris. En tillsynsmyndighet har skyldighet att inte bara påpeka, utan också att följa upp att allvarliga problem åtgärdas.
Att FI ena stunden säger att dess enda uppgift i princip är att ”påtala brister” och sedan hårdgranskar en bank och sätter den i likvidation är motstridigheter som talar för sig själv.
Regeringen, som är ansvarig för tillsättandet av FI:s general- 1direktör, har också ett betydande ansvar. Den borde granska tillsynsmyndighetens arbete för att inge bankmarknaden nytt förtroende. Om man har gett ett företag tillåtelse att bedriva bank och det visade sig vara en missbedömning, vad säger då att andra företag som löper under FI:s tillsyn är värda sina banktillstånd?
När en bank ges ett tillstånd eller licens har FI noga sett till att företaget har fungerande rutiner. Men fina instruktioner räcker inte, om man inte ser till att de efterföljs. I finansiella institut som står under FI:s tillsyn har varje styrelsemedlem genomgått en formell lämplighetsprövning.
Därför borde nu alla styrelser i finansiella institut där dessa personer är inblandade ifrågasättas. Ledamöterna sitter också i en rad andra börsnoterade företags styrelser. Där bör börsen ta ansvar och göra som de gör vid notering av bolag – granska styrelsen.
En annan grupp personer som borde ifrågasättas starkt är revisorerna. I det här fallet HQ:s revisor Johan Dyrefors på KPMG som så sent som i maj sade till SvD Näringsliv att han anser att HQ:s värderingsmodell av tradingportföljen är korrekt. Det finns alltså orsak att vara kritisk till samtliga årsredovisningar som han har skrivit under.
I den här kedjan har alla mer eller mindre ett ansvar för vad som händer. Ingen kan svära sig fri. Istället borde en rad personer, med FI i täten, offentligt erkänna det som är uppenbart för att en så här stor katastrof ska kunna inträffa: ”Vi har gjort fel.”
