Kina seglade upp som Sveriges näst största exportmarknad för miljöteknik 2009 och behöll den positionen 2010.
–Länge gick det långsamt, men de senaste två åren har utvecklingen tagit fart, säger Anita Jonsson som är ansvarig för hållbarhetsprojekt på Exportrådets stora kontor i Shanghai.
Det handlar om enorma utmaningar eftersom Kina genomgår världshistoriens största och snabbaste urbanisering. På en enda generation flyttar flera hundra miljoner kineser in till städerna.
För att inte denna explosion av stadsbyggnad ska domineras av dåligt konstruerade hus och ineffektiva energisystem som ökar klimatproblemen söker städer i hela Kina experthjälp från utlandet. Hållbara städer var också temat för världsutställningen i Shanghai.
Därför strömmar energi- och miljöteknikföretag från hela världen till Kina. Svenskarna är också med i alltifrån planeringen av nya ekostäder och omvandlingen av avfall till biogas i bilköernas Peking till hanteringen av restaurangavfall i den dimmiga inlandsmetropolen Chongqing.
Konkurrensen är hård och länder som USA och Tyskland satsar stort, men svenska företrädare är optimistiska.
–Är det något område som Sverige kan konkurrera på så är det miljöteknik. Kineser har en otrolig tilltro till svenska lösningar, det gäller både företag och myndigheter. Det är mycket värt, säger Anita Jonsson.
En liknande bild ger ambassaden i Peking där ambassadrådet Tony Clark leder Centec – det särskilda kontor som ska sprida svenskt kunnande om miljöteknik, hållbara städer, förnybar energi och sociala rättigheter i företagen (CSR).
Tony Clark betecknar marknaden för miljöteknik i Kina som enorm. Han framhåller att mer än en tredjedel av Kinas stimulanspaket på omkring 4000 miljarder kronor gick till miljöteknik och energiinvesteringar.
Sverige har särskilt riktat in sig på att vara med i några av Kinas ekologiska stadsprojekt. Det mest omtalade är den framväxande ekostaden Caofeidian söder om Tangshan. Där har svenska arkitekter och miljöteknikföretag redan varit verksamma i flera år.
Ett annat stort projekt är den framtida ekostaden Taihu vid en sjö nära Wuxi väster om Shanghai. Där har Tengbom planerat ett pilotområde i stil med Hammarby Sjöstad, och det kan bli modell för fler stadsdelar allteftersom Taihu byggs upp, berättar Anita Jonsson på Exportrådet.
Sverige deltar också i utvecklingen av en klimatneutral ö vid Tianjin, och fler planer diskuteras med andra kinesiska städer.
Men den stora nyheten är att Sverige ska få en roll i Pekings ambitioner att omvandlas till en grön och smart världsstad. I slutet av förra året undertecknade svenska ambassaden ett övergripande samarbetsavtal om ekostadsutveckling med Peking och konkreta samarbetsavtal med fyra enskilda stadsdelar, i närvaro av stadens mäktige partisekreterare Liu Qi och borgmästaren Guo Jinlong.
–Det är i allra högsta grad ett genombrott, kommenterar Tony Clark som framhåller att det som görs i Peking och andra storstäder ofta blir modell för vad övriga kinesiska städer gör.
–Det kan oss en ingång till fler städer, säger han.
Avtalen med Peking förhandlades fram i högt tempo efter att partisekreteraren gjort ett besök i Stockholm och Hammarby Sjöstad i september. Där sägs han ha blivit starkt inspirerad och sedan gett order om en snabb uppföljning.
Sveriges strategi är att söka ett nära samarbete med några utvalda kinesiska städer som har konkreta projekt och en ledning som visar engagemang för att bygga en genuint grön ekostad, skriver ambassaden i ett nyhetsbrev. Det finns ekostäder i Kina som tar väldigt lätt på vad de menar med grönt och där ska varumärket Sverige inte få utnyttjas, fortsätter ambassaden.
Det finns hundratals städer och stadsdelar som kallar sig ekoprojekt i Kina, men långtifrån alla går på djupet med integrerade kretslopp. Alla projekt blir inte verklighet heller, påpekar Tony Clark.
Enligt Anita Jonsson koncentrerar sig Exportrådet på att samarbeta med fyra städer i östra Kina utöver Wuxi, nämligen Nanjing, Kunshan, Hangzhou och Ningbo. Alla har lång erfarenhet av utländska investerare, och det är en förutsättning för att kunna finansiera stora och mycket långsiktiga ekoprojekt, betonar hon.
För Sverige är det inte heller möjligt att satsa överallt. 84 procent av Sveriges miljöteknikföretag har bara en till fem medarbetare, uppger Tony Clark.
–Ett annat problem är beställarkompetensen hos kinesiska kommuner. Det är inte så konstigt. Kina genomgår ju historiens största omvandling.
–Ytterligare ett problem är hur vi ska få in tekniken till Kina till rätt pris. Här tittar man väldigt mycket på prislappen, säger Tony Clark.
