Den bedömningen gjorde Konjunkturinstitutet (KI) när avdraget infördes för tre år sedan. Och den uppfattningen håller man fast vid, enligt di.se.
- Vi bedömer fortfarande att det här inte kostar någonting för staten, säger Ann Öberg, enhetschef för offentliga finanser på KI till di.se.
Det är en reform som skapar jobb utan att kosta, är hennes slutsats.
Enligt KI:s bedömning finansierar reformen sig själv, i takt med att skatteintäkterna ökar och kostnaderna för olika bidrag minskar. Om fler än 10 000 jobb skapades skulle staten tjäna pengar, blev det färre skulle staten gå back.
- Vi bedömde att det mest rimliga scenariot var att staten skulle gå plus minus noll, säger Öberg till di.se.
Exakt hur många jobb som skapats har inte utvärderats ännu. Men kurvan över hur många som använder sig av rut-avdraget går stadigt uppåt.
Ann Öberg avfärdar därmed de rödgrönas resonemang att pengar från rut-avdraget skulle kunna satsas på välfärden.
- Jag noterar att KI gör bedömningen att det här har positiva effekter på sysselsättningen i så pass stor omfattning att det faktiskt inte kostar staten några pengar. Vi har ju varit mer försiktiga i våra bedömningar, men jag har ju konstaterat att man inte behöver göra några halsbrytande antaganden för att landa i KI:s slutsats, säger Borg till TT.
KI har dock inte tagit hänsyn till någon ny statistik över hur många jobb som faktiskt har skapats med rut-avdraget. Beräkningarna gjordes innan reformen genomfördes, i en studie där institutet räknade på flera olika scenarier.
- Då bedömde vi att sysselsättningen på lång sikt skulle öka med 10 000 personer och att det då skulle ge plus minus noll i statskassan. Jag tycker att vi har använt rimliga antaganden i studien, men det är fortfarande inte baserat på verkliga data, säger Ann Öberg, enhetschef för offentliga finanser på KI.
