Cirkus Cirkör började som ett litet projekt. Nybyggarandan har spridits till de över 200 personer som nu får lön från bolaget. I dag är det en institution bokstavligen talat.

– Att vara en regional institution, som vi blev 2005, innebär att vi har fasta anslag från bland andra Statens Kulturråd. Det gör att vi kan vara säkra på ett årligt anslag även om vi självklart måste presentera och redovisa vår verksamhet varje år och måste leverera det som vi åtagit oss att göra, säger Kajsa Balkfors, vice vd på Cirkus Cirkör.

Förra året omsatte Cirkus Cirkör nästan 30 miljoner kronor. Förutom att producera föreställningar ingår en omfattande utbildningsverksamhet för barn, men också andra åldersgrupper. Nyligen var det till exempel en 99 åring som fick testa att gå på lina tack vare Cirkus Cirkörs besök på ett äldreboende.



Föreställningen Inside out hade Stockholmspremiär på Dansens hus i början av december. Fram till premiären har intäkterna lyst med sin frånvaro.

– Egentligen är det inte så stor skillnad om du jämför med ett medicinföretag. De forskar och då kostar det jättemycket under tio år. Sedan har de 30 år på sig att få tillbaka pengarna. Och för vår del får vi jobba hårt för att få in de medel som vi behöver för att göra en stor föreställning som Inside out, säger Kajsa Balkfors.

Cirkus Cirkör är till stor del självfinansierat. Därför är det, enligt Kajsa Balkfors, mycket viktigt att jobba för att sälja föreställningarna och att nå en stor publik. Tanken med Inside out är att den ska ut på turné och då gäller det att sälja in den till agenter och arrangörer från USA och Europa.

– Vi är väldigt duktiga på att göra affärer men det är inte business för businessens skull utan det är för att förverkliga drömmar, säger Kajsa Balkfors.



När Cirkus Cirkör startade sin verksamhet var nycirkus ett främmande ord i Sverige. Fortfarande är det många som inte känner till innebörden.

– Den traditionella cirkusen gör saker som känns overkliga och det är svårt att relatera till den. Det viktigaste med nycirkusen är att man känner att det är riktiga människor på scenen och inte robotar, säger Jens Engman som är en av artisterna i Inside out.

Jens Engman är akrobat och frilansar för Cirkus Cirkör. Hans yrkesbana började med att farfar en regnig dag plockade fram jongleringsbollar ur en låda. Sedan blev det cirkusgymnasium och utbildning i bland annat Ryssland.

– Det är känslan av att vara nära döden som gör att man känner sig mer levande. Det är kontrasterna som är det häftiga. Vissa perioder får man äta knäckebröd till frukost, lunch och middag. Andra perioder kan man leva rätt bra, säger Jens Engman.



Att vara egen företagare och frilansa passar honom. Att inte veta vad som händer härnäst påminner mycket om cirkusyrket i övrigt och det har sin tjusning. Men det finns även nackdelar. Som att kroppen inte kommer orka med akrobatyrket ända fram till pensionen.

– Jag känner inga gamla cirkusartister i Sverige förutom lärarna på skolan och de är från Ryssland och Mongoliet. Som det fungerar där blir man cirkuslärare när man har jobbat klart. Jag ser mig själv snarare som någon som jobbar inom scenkonsten även om jag kanske inte kommer att stå på scenen själv. Det behövs fler cirkusregissörer i Sverige, säger Jens Engman.

Han skickade nyligen in en ansökan om medlemskap i a-kassan. Det var lite oklart vilken han skulle välja men sedan kom han på att hans cirkusutbildning på högskolenivå faktiskt gjorde att han kunde gå med i akademikernas a-kassa.



Cirkus Cirkör var banbrytande på många sätt när den startade för 13 år sedan. På den tiden fanns det knappt jongleringsbollar att få tag på. Nu finns det gymnasie- och högskoleutbildningar inom nycirkus.

En högskoleutbildning till cirkusartist har funnits på Danshögskolan sedan 2005. Intresset för att gå den är stort säger Walter Ferrero som är prefekt på nycirkusutbildningen.

– Det är väldigt många som söker utbildningen, från hela världen faktiskt. Jag har fått samtal från Sydamerika och hela Europa, säger Walter Ferrero.



För de som har gått utbildningen finns det gott om jobb säger han. Bland dem som senaste gick ut har i stort sett alla fått arbete och de flesta jobbar med cirkus.

Till det Vinterakrobatikgymnasium som finns i Östersund var det 54 sökande i höstas, men bara 16 personer togs in. Rekryteringen till Cirkus Cirkörs framtida föreställningar ser därför inte ut att bli något problem. Det är också fel att tala om återväxt inom cirkusyrket. Det handlar snarare om en helt ny yrkeskår som växer fram.