Lejon, uggla och St Bernardshund. Tre olika djur med totalt olika egenskaper. Lejonet är aggressivt och handlingskraftigt, ugglan eftertänksam och tillbakadragen. St Bernardshunden vill egentligen bara att alla andra i arbetsgruppen ska ha det bra och tar ofta på sig för mycket. Vem är du?

Modeller för att förstå hur vi interagerar med varandra i grupp, inte minst på jobbet, är en hel industri. Och interpersonell kommunikation, hur vi pratar med varandra helt enkelt, är ofta avgörande för hur väl ett projekt faller ut.

Philip Runsten är managementkonsult och forskare på Handelshögskolan. Han tycker att modellen med djurkaraktäristik är användbar för att förbättra kommunikationen inom ett företag. Och i sitt arbete som coach i samarbete och teambuilding är djurmetaforen något han gärna använder sig av.

– Ursprunget till modellen är att vi kommunicerar på olika sätt. Olika människor har olika språk, helt enkelt. Att prata i termer av djur och deras egenskaper ger oss ett verktyg för att diskutera skillnader i hur vi fungerar i grupp, säger Philip.

– Grundtanken är att vi har tre olika utgångspunkter. Vissa utgår från handling, de är lejon. De är känslostyrda och går på instinkt. Ugglan, å andra sidan, är en betraktare. Sådana personer är analytiska, men har ibland svårt att bestämma sig, fortsätter han.

Den tredje personlighetstypen är St Bernardshunden. Enligt Philip Runsten är hundtypen sociala på jobbet och de anpassar gärna sin egen personlighet efter omgivningen. De fungerar också ofta som gruppens fredsmäklare. Tyvärr tar de inte sällan på sig för mycket arbete i sin strävan att ”offra” sig för gruppen.

Enligt Philip Runsten är de allra flesta av oss en kombination av samtliga djur. Men de karaktäristiska egenskaperna kan förstärkas eller förändras, exempelvis under pressade förhållanden.

Ett klassiskt exempel är dynamiken i projektgruppen då deadline närmar sig. Den dominanta kollegan, lejonet, står och gormar, högröd i ansiktet. Ugglan drar sig tillbaka till sin imaginära skog där hon sluter sig inom sitt skal och St Bernardshunden springer planlöst omkring i kontorslandskapet med erbjudanden om nackmassage eller en axel att gråta ut mot.

– Under stress flyttar sig de flesta människor. En del kan byta skepnad, men ofta blir man mer av vad man redan är, säger Philip Runsten. Ett lejon blir ännu mer lejon: Nu måste vi komma någonstans! Ugglan å andra sidan hanterar sin stress genom logik: Hur löser vi det här?

Men istället för att, i en stressad situation, låta våra individuella skillnader leda till en urspårad kommunikation och rena djungeln i mötesrummet kan vi faktiskt prata om hur vi ska hantera våra olikheter.

– Man kan tycka vad man vill om djurmetaforen, men den fastnar. Och den är avväpnande. Man kan skratta åt missförstånd tillsammans med sina kollegor eftersom man får ett språk att använda. Istället för att säga till en kollega att nu är du överdrivet agressiv kanske man kan säga att: Hörrdu, var inte ett sådant lejon, säger Philip Runsten.

En slutsats vi kan dra är att hur svårt det än kan vara för oss att förstå oss på våra kollegor så är våra skillnader nödvändiga. Ett samarbete mellan fyra eller fler lejon slutar oavlåtligen i en catfight och kanske blodvite.

En projektgrupp bestående av enbart St Bernadshundar, där samtliga gruvar sig över att tvingas bestämma över någon annan, är knappast heller optimalt. Och en grupp ugglor som arbetar tillsammans kan definitivt stöta på svårigheter med att få projektet att lyfta.

Enligt Philip Runsten är det svårt att identifiera några särskilda könsspecifika mönster då det kommer till djurpersonligheterna på en arbetsplats. Han tror dock att det finns branschspecifika skillnader och att vissa branscher präglas av en lejon-, St Bernard- eller ugglekultur.

Exempelvis är säljare ofta klassiska lejonpersonligheter. En forskare är ofta en typisk uggla och St Bernadshundar finner vi ofta i yrken där man gör något för andra, inom vården till exempel.