– Man firar Erasmus 25-årsjubileum och blickar samtidigt framåt. Tanken är att nu arbeta fram ett manifest för framtidens Erasmus som ska antas och presenteras i samband med Europadagen den 9 maj. Så jag sitter nu i arbetsgruppen som ska jobba med den del som handlar om ökad tillgänglighet och mångfald i Erasmus, fler underrepresenterade grupper ska med.

Du är själv synskadad, kan Erasmusutbildningen bättre anpassas för personer med funktionsnedsättning?

– Det är tydligt i land efter land att det är nödvändigt att möjliggöra ekonomiskt och praktiskt för personer från alla utsatta grupper, såväl för personer med funktionsnedsättning som för personer med socioekonomiska begränsningar. Det får inte bara blir de resursstarka som åker och att de med mindre flexibili- tet och valmöjligheter stannar hemma.

Under åren har nästan dubbelt så många studenter kommit hit som svenskar som har rest ut med Erasmus, varför reser inte fler svenskar?

– Det finns väl flera olika möjliga förklaringar. Jag tror att det handlar om bristande information och svårigheter att tillgodoräkna sig utlandserfarenheten. Många svenskar har också varit utomlands innan de börjar studera och har man rest tidigare så kanske man inte känner samma behov under studierna.

Är det lättare att få jobb om man har studerat utomlands?

– Det är svårt att generalisera. Det går inte att säga att det självklart är till din fördel med en Erasmusperiod när en arbetsgivare väljer mellan två kandidater.

Så vilken roll spelar Erasmus för karriären?

– Jag tror att jobbmöjligheterna och anställningsbarheten påverkas mer indirekt, man utvecklar sin förmåga till nytänkande i ett system som fungerar på ett annat sätt än det som man är van vid och de egenskaperna gör att man blir en bättre medarbetare.

Karl-Fredrik Ahlmark läste först europastudier i England, skrev sedan magisteruppsats i Istanbul och gjorde praktik i Bryssel. Nu är han Erasmusambassadör.