En mindre uppmärksammad finansieringsmöjlighet för doktorander är utbildningsbidrag. I nuläget är utbildningsbidraget 15 500 kronor innan skatt. Det betalas ut i max två år och fem månader, sedan anställs doktoranden.
Doktoranderna själva är kritiska till utbildningsbidraget och Sverige Förenade Studentkårers (SFS) ordförande Moa Neuman tycker att lönen är låg med tanke på att det krävs en mastersexamen för att få doktorera. Men det är också bristen på trygghet som upprör henne.
– Utbildningsbidraget är inte sjukpenningsgrundande. Doktoranden har inte rätt till semester och kan inte gå med a-kassan.
Enligt högskoleverkets statistik för vårterminen 2008 var Handelshögskolan (HHS) det lärosäte i Stockholm med högst andel doktorander med utbildningsbidrag. På HHS har 17 procent av doktoranderna utbildningsbidrag. HHS är tätt följt av Karolinska institutet (KI) där 15 procent, eller 403 stycken doktorander, har utbildningsbidrag.
Clara Gumpert är dekanus för forskarutbildningen på KI. Hon påpekar att vissa doktorander har möjlighet att dryga ut inkomsten genom att ha en assistenttjänst vid sidan av. Enligt henne ligger KI:s tighta ekonomi bakom utbildningsbidragen.
– Vi har gjort den bedömningen. Det är inte olagligt att göra det. Vi har en verksamhet som är hårt ekonomiskt pressad och då har vi valt den möjligheten att lösa det på. Det är ju också en utbildning, säger Clara Gumpert.
SFS:s ordföranden Moa Neuman köper inte argumentet att skolorna inte har råd att anställa.
– Du ska inte sätta folk i otrygga situationer bara för att det är billigare. Det tycker inte jag är ett ansvarigt agerande av en myndighet som lärosätena ju faktiskt är, säger Moa Neuman.
Utbildningsbidrag infördes 1995 som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att ett nytt system för studiefinansiering i forskarutbildning skulle tas fram. Av finansiella skäl valde den socialdemokratiska regeringen att behålla utbildningsbidraget och den nuvarande regeringen har inte heller några planer på att skrota finansieringsmöjligheten.
– Genom att vi nu tillfört så mycket pengar till universiteten i forskningsbidrag utgår jag ifrån att de inrättar fler doktorandtjänster, säger Lars Leijonborg, högskole- och forskningsminister.
Han medger att det finns en risk att kvaliteten på forskningen blir lidande när det är så stor ekonomisk skillnad mellan att forska på universitet och forska ute i industrin på ett företag.
– Och det hoppa jag att universitet kommer att inse, men jag föredrar att de kommer till den insikten själva hellre än att jag kommer med pekpinnar och förbud.
På Chalmers i Göteborg förekommer utbildningsbidrag inte överhuvudtaget.
– Det är ett gammalt beslut att vi inte vill ha utbildningsbidrag. Alla doktorander ska vara fullvärdiga medlemmar av sin forskarmiljö och ha samma förmåner som alla andra, säger Alf-Erik Almstedt, vicerektor för forskarutbildningen på Chalmers i Göteborg.
I runda slängar handlar det om 24 000 kronor per månad och doktorand som Chalmers skulle tjäna på att erbjuda utbildningsbidrag istället för lön till sina doktorander. Men Alf-Erik Almstedt tycker inte att det vore värt pengarna att införa utbildningsbidrag.
– Nej, det tycker jag absolut inte. Vi vill inte ha ett a- och ett b-lag bland doktoranderna helt enkelt.
Det finns också fördelar med att skippa utbildningsbidraget.
– Rent ekonomiskt skulle vi tjäna på att ha doktorander med utbildningsbidrag, men vi tjänar goodwillmässigt på att inte ha det.
