Nystartsjobben som infördes vid årsskiftet är en viktig pusselbit i regeringens arbetsmarknads­politik. Privata arbetsgivare ska lockas att anställa långtids­arbetslösa genom en skattesubvention som motsvarar arbets­givaravgiften.

Men ännu är det långt kvar till regeringens prognos på 20000 nystartsjobb vid årets slut. Facit hittills är omkring 2500 tillsatta jobb i hela landet och 322 i Stockholms län.

Men regeringen är nöjd med utvecklingen.

–Det går som tåget, säger statssekreterare Eva Uddén Sonnegård på arbetsmarknadsdepartementet. Det här är över min förväntan.

Men det är långt kvar till 20000 nystartsjobb?

–Det gick trögt för plusjobben också i början. Det här går med en väldig schvung och vi har ett helt år framför oss.

I Ams jobbdatabas finns just nu bara åtta nystartsjobb för Stockholm län. Men det ser inte Ams ledning som någon varningsklocka.

–Det är vanskligt att dra några slutsatser av det. Arbetsgivarna har ingen skyldighet att anmäla nystartsjobben i förväg, säger Lars Sjöström, ställföreträdande generaldirektör.

Han tycker att utvecklingen är ungefär som man kan vänta. ­Nystartsjobben har bara funnits i två månader, påpekar han.

–Det är en ny reform och många aktörer känner ännu inte till den.

Ams har ändå satsat rejält på att informera ­arbetsgivarna. Rege­ringen har anslagit 10 miljoner kronor extra till informationskampanjen, som nu rullar över landet. Det finns också en särskild hemsida om satsningen. Men samtalen från intresserade lyser med sin frånvaro.

–Staden är tapetserad med ­affischer, säger Helena Barius, handläggare vid arbetsförmedlingen i Liljeholmen. Tidigare har vi ofta blivit nerringda då, det har vi inte blivit den här gången. Det tror jag delvis beror på hemsidan, den är väldigt informativ.

Men många arbetsgivare har ­ingen aning om vad nystartsjobben innebär, enligt Renée Berglund, Företagarnas regionchef i Stockholm. Hon är också tveksam till hur intressant åtgärden är för småföretagare.

–Beslutet att anställa någon är oerhört viktigt. Det viktigaste är att det handlar om rätt person. I så fall är många beredda att ­betala fullt ut för vad det kostar.

Många företag retar sig också på papperskrånglet, enligt Karin Ekenger på Svenskt Näringsliv.

–Den som anställt någon på ett nystartsjobb måste fylla i en blankett varje månad och skicka till Ams. Trots att uppgifterna ­redan finns hos Skatteverket. Det är onödig byråkrati, säger hon.

Alla som uppfyller kraven för nystartsjobb har rätt till subventionen i form av slopad arbets­givaravgift. Det gäller så länge personen varit arbetslös, den dubbla tiden för personer över 55 år, med maxtiden tio år.

–Det blir ända fram till pensio­nen för dem som anställer någon över 55 år. Och företagare brukar ju tycka om fasta spelregler, säger Lars Sjöström på Ams.

LO-ekonomen Lena Westerlund tycker det är för tidigt att säga om åtgärden är effektiv för långtidsarbetslösa, men ser risker med ­åtgärden.

–Erfarenheten visar att det ofta krävs mycket stora sub­ventioner för att arbetsgivarna ska vara ­intresserade av den gruppen. ­Risken finns att nystartsjobben går till de starka individerna som kan ta sig fram själva.

Lena Westerlund är också kritisk mot att slumpen avgör vem som får nystartsjobb, det görs ingen arbetsmarknadspolitisk bedömning.

Statssekreterare Eva Uddén Sonnegård håller med om att ­subventioner behövs för vissa grupper.

–Det ligger mycket i det. Men vi har ju kvar det särskilda ­anställningsstödet för ­personer som ­varit arbetslösa länge. ­Nystartsjobben är bara en del av rege­ringens ­politik, inte hela medicinen mot utanförskapet.

–Det här är ingen åtgärd, det är en rättighet för alla. Alla invandrare som kommer till Sverige har rätt till nystartsjobb. Jag har väldigt svårt att förstå att arbetarrörelsen är kritisk mot den konstruktionen.