Andelen finansdirektörer i Sverige med en årsinkomst över 1 miljon kronor uppgår till 31 procent. I Schweiz, Tyskland och Storbritannien tjänar omkring 80 procent av finanscheferna motsvarande summa eller mer. Så står det i ett pressmeddelande från rekryteringsföretaget Michael Page International, som gjort en så kallad CFO-barometer, en enkätundersökning bland finanschefer världen över.

Är löneläget för svenska finanschefer ett problem?

– Inte för cheferna själva. När man kommer upp till en viss nivå får lönen en mindre betydelse, och man motiveras mer av andra utmaningar, som att göra en avgörande insats för ett företag. Man kanske vill förbättra lönsamheten, höja effektiviteten, vända en affärsverksamhet som går dåligt, säger Eoin Laird, chef för rekrytering inom finans och redovisning, som lett undersökningen.

Eoin Laird säger att de chefer han mött i olika delar av Sverige är mycket nöjda med sin lön.

– Det betyder förstås inte att de skulle tacka nej till en lönehöjning eller till möjligheten att tjäna bättre på ett annat jobb, men lönen är ingenting de går och tänker på när de jobbar.

Vilken nivå är det du talar om, alltså när lönen börjar förlora sin betydelse?

– Det varierar förstås, men oftast handlar det om en lön på omkring 70 000 och upp till 100 000.

Och detta är just vad finansdirektörer tjänar. Enligt statistik från fackförbundet Civilekonomerna tjänar en finanschef på företag med en omsättning under en miljard kronor i snitt 76 345 kronor i månaden. På större företag, med en omsättning på över en miljard kronor, ligger snittlönen på 100 270.

Det svenska löneläget kan dock vara ett problem för större företag som vill rekrytera internationellt. Då kan det vara svårt att konkurrera med exempelvis tyska eller schweiziska företag, för att inte tala om amerikanska, som kan erbjuda betydligt högre löner.

Det som också talar emot svenska företag, om en duktig och ambitiös karriärist får välja, är att även bonusarna i allmänhet är lägre i Sverige. Nästan hälften av alla svenska finanschefer har en rörlig ersättning på blott noll till fem procent av årslönen. I de flesta andra länderna utgör den rörliga delen en betydligt högre andel av lönen.

De som ändå väljer Sverige som arbetsplats gör det av personliga skäl, menar Eoin Laird. De har kanske gift sig med en svensk, eller ser andra fördelar med att jobba och leva i Sverige.

I många andra länder är finanscheferna inte nöjda med sin lön. Undersökningen som Michael Page International gjort visar att en högre lön är den främsta drivkraften för flertalet av cheferna. De strävar uppåt och vill få högre lön eller bli verkställande direktörer.

– När jag jobbade i London märkte jag att kulturen där var en helt annan än här i Sverige. Man ville helt enkelt ha mer, mer pengar. I Sverige är man inte lika girig, säger Eoin Laird.

Du instämmer alltså inte i mediernas bild av att folk i företagsledningarna skulle vara giriga.

– Nej, verkligen inte, säger Eoin Laird och skrattar.

Att inte vara så girig har förstås sina fördelar. Man är mer nöjd med sitt liv. Men den förnöjda attityden har också sina nackdelar. Eoin Laird säger den svenska icke-girigheten som en viktig faktor bakom det faktum att svenska toppcheflöner släpar efter.

– Anledningen till att svenska CFO:s (finanschefer, reds anm.) ligger efter lönemässigt är förstås komplex, men att man inte är så girig i Sverige utgör en pusselbit i det hela.