Dace Sandore är från Lettland och städar hemma hos dig. Hon har fått jobb pga skatteavdraget för hushållsnära tjänster.
Foto: magnus hjalmarson neideman
Det är tidig förmiddag. Det luktar rengöringsmedel och de rostfria skåpluckorna blänker i vintersolen.
Klädd i städföretaget Rent hos dig i Sthlms neongröna t-shirt, ett par ljusa jeans och vita tofflor halvsitter 46-åriga Dace Sondore med dammsugaren i vardagsrummet. Dammsugarrörets längd går inte att ställa in och påsen är full. Det går långsamt.
– De här finns överallt efter jul och nyår, säger hon och håller upp ett retsamt granbarr.
I Lettland utbildade sig Dace Sondore till veterinär, men blev i stället hemmafru och drev en mack i hop med sin man. När han träffade en ny kvinna skildes de.
Sedan ett år tillbaka städar hon i Stockholm. Kvar i Riga finns hennes vuxna söner, 19-årige Arturs och 21-årige Rinards samt barnbarnet Daniels.
När dammsugaren i vardagsrummet tystnar hörs textraden ”...the things I could do. If I had a little money. It’s a rich man’s world” från Abbas låt Money money från radion som står på.
– Mina händer jobbar men min tanke är fri. Jag är tyst hela dagarna men jag tänker på mina söner, mitt barnbarn, Lettland, och i bland tänker jag på poesi, säger hon på bruten engelska. Hårspännet har hamnat på sniskan och ansiktet är lite glansigt.
På biblioteket har hon lånat svenska författare som finns på lettiska. Maj-Gull Axelssons Aprilhäxan och Vilhelm Mobergs böcker om emigrationen till USA hör till favoriterna.
– Sverige har också haft mörka tider, säger hon fundersamt.
Enligt arbetsgivarorganisationen Almega växer hemservicebranschen. Omsättningen har ökat från 400 miljoner kronor 2006 till omkring 1,5 miljarder 2008. Antal företag i sektorn blir fler och de befintliga växer.
De traditionella städbolagen börjar också så smått sälja tjänster till hushåll. Möjligheten att dra av kostnaden för städning i hemmet, som infördes under 2007, har ökat efterfrågan för att köpa sådan service.
Det konstaterar Almega som undersökt intresset för hushållsnära tjänster. I undersökningen, som gjordes i december, svarade 255 000 hushåll att de köper sådana tjänster.
Men exakt hur många svenskar som betalar för att någon annan ska städa eller ta hand om trädgården är svårt att säga. Enligt Skatteverket beviljades omkring 53 000 personer skattereduktion för hushållstjänster under 2007. Då var möjligheten helt ny och köpen inte särskilt stora. Totalt handlade det om nära 121 miljoner kronor i skattereduktion, vilket betyder att genomsnittsbeloppet som betalades ut per person blev 2 260 kronor.
– Det är väldigt lågt, långt under vad politikerna beräknade. Det finns ett stort utrymme kvar för att köpa tjänster. Kanske är det en tillvänjningsperiod. Vi har inte haft någon tradition av att köpa till exempel städtjänster, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Senare siffror än från 2007 går inte att få ännu, eftersom hushållen fortfarande kan ansöka om skattereduktion för inköpta tjänster under 2008. Man kan ansöka ända fram till deklarationsdagen 4 maj. Hittills har Skatteverket bara tagit emot runt 10 000 ansökningar. Men uppskattningsvis blir det en dubblering jämfört med föregående år.
– Vår prognos ligger på runt 100 000 ansökningar, säger Pia Blank Thörnroos på Skatteverket.
Sedan finns de som har städhjälp hemma utan att finnas med i statistiken. Vissa tar emot hushållstjänster som en anställningsförmån och andra köper städhjälpen svart.
Dace Sondore är anställd av ett lettiskt bemanningsföretag. Hon tjänar omkring motsvarande 80 kronor i timmen och uppger att lönen betalas ut i Lettland.
– Det här är min paus. Nu kan jag vila, säger hon under den tio minuter långa promenaden mellan de båda husen. Hon äter två medhavda bananer och konstaterar att detta är hennes ”maraton” och då vill hon inte äta. I stället dricker hon mycket vatten och en färskpressad juice från Pressbyrån. I bland bjuder kunderna på kaffe men det har hon börjat tacka nej till.
– Svenskt kaffe är väldigt gott och aromatiskt – jag brukar ta med det hem till Lettland som gåva. Men det är alldeles för starkt – jag kunde inte sova på två dagar, säger hon och skrattar.
I hallen på dagens andra jobb, en fyra i samma område, möts vi av en hink, en flaska Jif, fönsterputs, trasor, gummihandskar och diverse andra ren-göringsmedel. Det är första gången familjen ska få hjälp med städning och det ser undanplockat ut. Kuddarna ligger på rad i vardagsrummet och i barnets sovrum står leksakerna prydligt i sina hyllor.
Förstädning, där man plockar undan och tar bort de största fläckarna, ägnar sig omkring hälften av Rent hos dig i Sthlms kunder åt.
Jag frågar om Dace sett någonting märkligt hemma hos dem som hon städar hos.
– Det är en filosofisk fråga. Vad jag tycker är konstigt tycker andra är helt normalt. Men svenskarna gillar prydnadssaker. Överallt små, små saker i rum efter rum efter rum – det är absolut ingen kritik men själv är jag mer asketisk i min smak, säger hon.
Dace Sondore jobbar åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan i omkring 50 olika hem eller kontor i Stockholm. De sämre tiderna har ännu inte märkts av men vanligtvis är det mycket avbokningar efter jul.
– Kunderna tänker att de kan städa själva, men efter två, tre månader kommer de tillbaka. Och i bland tror de att det räcker med två timmars städning för en liten lägenhet men allting tar sin tid, säger hon.
Storleken på den svarta sektorn i hemservicebranschen är svår att uppskatta. Enligt en rapport från Skatteverket köper 800 000 hushåll svarta hushållstjänster under ett år. 325 000 personer utför svartarbeten på hushållens bostäder och 456 000 personer gör andra svarta tjänster åt hushållen. Rapporten uppger att det köps svarta tjänster för omkring 5 miljarder kronor.
Pia Blank Thörnroos på Skatteverket tror att det nya systemet där konsumenten får del av skattereduktionen direkt, som införs vid halvårsskiftet i år, kommer att minska intresset för att köpa svarta tjänster.
– Det ska bli enklare och medborgarna slipper ligga ute med pengar och det öppnar för fler vita tjänster, men i vilken omfattning man växlar vet vi inte. Det kan ta tid, säger hon.
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, tror också att många fler hushåll köper vita tjänster när det nya systemet införs och att detta pressar tillbaka den svarta sektorn.
– Det är vi övertygade om. Intresset för att köpa vita tjänster med bättre rättssäkerhet av människor som har riktiga lönevillkor och ansvarsförsäkring ökar, särskilt som priset kommer ned till ungefär samma nivå som de svarta tjänsterna. Det blir mindre legitimt att köpa svart. Ingen kan försvara den svarta sektorn, säger Ulf Lindberg.
Enligt Almegas beräkningar har den svarta sektorn redan pressats tillbaka rejält sedan avdraget för hushållsnära tjänster infördes, men Ulf Lindberg uppskattar ändå att den svarta sektorn är lika stor som den vita. Han jämför med utvecklingen i Finland. Där har den svarta sektorn minskat från 60 procent till 25 procent av branschen på fyra år.
Under året kommer även rotavdraget att samordnas med de hushållsnära tjänsterna. Det betyder att skattereduktionen begränsas till 50 000 kronor per person oavsett om det är gräsklippning, dammtorkning, rörmokeri eller byggtjänster som hushållet köper.
Skattelättnaden för reparation och underhåll ges också direkt från och med halvårsskiftet, på samma sätt som för hushållstjänster.
Övervåningen på sjuttiotalsradhuset i Skärholmen har nyputsade och målade väggar. En stor hall har blivit till två sovrum.
– Inte alla kan måla, säger Malik Isayev och pekar med målarpenseln. Tröskeln måste limmas och skruvas. Annars är det mesta gjort. Väggarna är målade vita. Det gammelrosa bad- rummet står kvar som ett monument över sjuttiotalet. Det ska också bort. På undervåningen ska de gröna vävtapeterna rivas ner och köket göras om.
– Svensken vill ha det bra gjort och billigt. Det är samma i Kina, Ryssland och Azerbajdzjan – i hela världen.
– En kille hade köpt parkett på Blocket för att han skulle fixa i ordning sin lägenhet inför försäljning. Jag försökte förklara att den inte var tillräckligt bra och när det sen blev ojämnt så blev han missnöjd. Det kostar om det ska bli bra, säger Malik Isayev med eftertryck.
Till Sverige kom han 2002 som 40-åring. Som pressekreterare i oppositionspartiet i Azerbajdzjan blev han fängslad och torterad. Därför fick han politisk asyl. Med dubbelexamina som bygg- och elektroingenjör drev han ett byggföretag som verkade i Azerbajdzjan, Turkiet och Ryssland. Efter att ha jobbat ihop pengar till verktyg arbetar han nu ensam i sitt företag Malikse.
– Det märks att det är sämre tider och att folk har ont om pengar. Nu när kunden ringer och vi ska montera ett kök – tidigare kanske man kom överens om 20 000 kronor men nu vill de ha samma jobb för 10 000.
Han hoppas att rot-avdraget ska göra att fler väljer att renovera. Här i Stockholm upplever han att konkurrensen har ökat, särskilt från östeuropeiska företag. Nu funderar han att på att arbeta i London.
Där har han hört av en god vän att husen är gamla och att det finns mycket jobb. Men egentligen drömmer han om att bygga hus.
– Jag skulle kunna göra det från grunden. Jag är ingenjör, men det är de större bolagen som får de större jobben. Så är det här, säger han.
