20 procent av alla nya företag i Sverige startas av personer som är födda utanför EU. Släktlån som ofta ersätter banklån skapar en omöjlig arbetsbelastning för dem, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
Chokladfabrikören Beerhooz Shamani är en av dem som varken fått banklån eller tagit emot pengar från släkten. I april blev han ny ägare för Märtas konfektyrfabrik i Hägerstensåsen i Stockholm. Bakom butikens spetsgardiner tillverkas handgjord choklad efter mer än 100 år gamla recept. Resten av rummet är inrett som en 1800-talssalong med mossgröna soffor och stormönstrade rosa tapeter.
–Jag fick höra att verksamheten höll på att dö och blåste liv i den. Nu vill jag växa ännu mer, säger Beerhooz Shamani där han står bakom godisdisken.
För att kunna skaffa en ny lokal mer centralt i Stockholm och öka produktionen krävs banklån, men där tar det stopp.
–Banken är inte intresserad av min idé, de vill bara veta min omsättning. Men skulle jag ha en mångmiljonverksamhet, skulle jag inte behöva ta lån.
Han känner att många banktjänstemän inte lyssnar. Ibland räcker efternamnet för att få ett nekande svar. Beehooz Shamani har fått höra att han behöver mer erfarenhet, trots att han har varit egen företagare i mer än 20 år. Själv vill han anställa fler med en gång, men pengar saknas.
–Innan jag får betalt för mina fakturor måste jag ligga ute med pengar som jag inte har.
Alternativet är att låna från hemlandet Iran eller släkten i Sverige. Men det vill han inte.
–Då tvingas man jobba svart dygnet runt för att snabbt få ihop till lånet.
I Hägerstensåsen rullar verksamheten vidare. Men att bygga ut är fortfarande en dröm för Beerhooz Shamani.
Enligt rapporten ”Kusinen eller banken?” gjord av Svenskt Näringsliv är detta vardag för företagare som är födda utanför EU. Först går man till banken och får avslag. Sedan ger man upp eller lånar från släkt och vänner – ibland till skyhög ränta.
Farbod Rezania, integrationsansvarig vid Svenskt Näringsliv, anser att dessa lån skapar en ohållbar situation och förhindrar verksamheten att växa. Inget kan göras innan skulden är betalad.
–I värsta fall kan pressen leda till att företagaren hamnar hos kronofogden eller får problem med skattemyndigheten, säger Farbod Rezania.
Ryktet att banker inte lånar ut till företagare som invandrat till Sverige gör att många ger upp. Ett annorlunda namn eller ett annorlunda utseende kan, enligt de 45 företagarna i Svenskt Näringslivs rapport, räcka för att banken inte stödjer en bra affärsidé.
–Servicebranschen, där många utlandsfödda vill starta företag, uppfattas som hårt konkurrensutsatt av bankerna, som därför drar sig för att ge lån, säger Maroun Aoun, vd för Internationella företagarföreningen i Sverige.
Till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering kommer få anmälningar om företagare som känt sig illa behandlade av banken.
–Tyvärr omfattas inte juridiska personer som företag av diskrimineringslagstiftningen. Undantaget är företag i uppstartningsfasen, säger Linus Kyrklund, jurist vid Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Därför är det svårt att föra en exakt statistik över hur vanligt problemet är. SEB har de senaste åren försökt ändra sin profil för att nå fler utlandsfödda företagskunder. Banken har förenklat sina företagslån och anställt en särskild mångfaldsrådgivare.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering är skeptisk mot detta.
–Enklare lån gör ingen skillnad. Min bedömning är att bankerna vid kreditbedömningen har andra trösklar för utlandsfödda företagare. Faktorer som språk, namn och utseende tror jag påverkar om man får lån eller inte, säger Linus Kyrklund.
Bara ett av fem nya företag i Sverige startas av personer med invandrarbakgrund.
–Vi släpper inte in alla människor på arbetsmarknaden. Invandrare ses inte som kvalificerade medarbetare. De tillåts starta pizzerior eller kiosker och kommer inte in i alla branscher. Varken som anställda eller som egenföretagare, säger Linus Kyrklund.
En av dem som fått förenklat banklån är fotohandlaren Ercan Agirman i Skärholmen i Stockholm. Efter 16 år som kioskhandlare var han redo att gå vidare. En kusin tipsade honom om möjligheten att bli franschisetagare för en fotokedja. För ett par år sedan öppnade han sin butik i Skärholmens centrum. Då blev han uppsökt av SEB och erbjuden att låna pengar direkt. När han nyligen flyttade verksamheten till mindre lokaler behövdes ännu ett lån.
Att det är svårare att få lån efter att ha invandrat till Sverige, håller han inte med om.
– Varför skulle det inte gå om man är ärlig och betalar? Det är samma för alla, svenskar som invandrare, säger han.
Svårt starta eget när banken säger nej
Fakta
När banken sviker blir släkten sista utvägen. De svarta lånen kan i sin tur leda till svartarbete, enligt rapporten ”Kusinen eller banken?”från Svenskt Näringsliv. Lånen måste snabbt återbetalas och räntan kan varken redovisas eller bokföras. Risken är då stor att företagaren arbetar svart.
– Det är en dubbel förlust. Både samhället och företagaren drabbas, säger Farbod Rezania, integrationsansvarig vid Svenskt Näringsliv, som skrivit rapporten.
Bankerna står idag för en liten del av finansieringen av de runt 70000 företag som drivs av personer som är födda utanför EU. Därför konstaterar rapporten att det krävs en mer aktiv dialog mellan bankerna och företagarna. Företagarna har ofta en lång erfarenhet som stärker trovärdigheten. Tillgångar i hemlandet ska kunna fungera som en säkerhet för bankerna.
En annan lösning är att införa en prövotid där köparen arbetar hos säljaren en tid innan försäljningen. Vänner lånar inte ut till någon som inte är kreditvärdig. Det bör enligt Svenskt Näringslivs rapport vägas in i bankernas bedömning av kunden.
Utlandsfödda företagare är en osynlig del i bankvärlden. Det gör att goda idéer kanske aldrig når fram. Därför har några banker ändrat sina lånerutiner.
Uppstickaren Bank2 har valt att titta mer på affärsidén och personen än kärnan när banken godkänner låntagare.
– Flera människor som går i borgen för företaget och mindre lån utan säkerhet kan vara nya sätt att vidga vyerna på, säger Gunvor Engström, vd för Bank2.
På SEB är 30 procent av företagskunderna utlandsfödda. Reglerna har blivit enklare och banken söker själv upp potentiella kunder.
– Som nysvensk kan man ha problem med både språket och den svenska lagstiftningen. Därför har vi sett över vad vi kan göra för att knyta dessa kunder till oss, säger Stefan Andersson, rådgivare vid SEB.
Nordea har däremot ingen speciell satsning för att nå dessa grupper. Det ställs samma krav på alla som ansöker om lån.
– Det handlar om att övertyga oss om att affärsidén blir lönsam och att vi får förtroende för entreprenören, säger Björn Hökby, chef för företagsmarknaden vid Nordea.
Inte heller Swedbank använder någon särskild metod för att möta utlandsfödda företagare.
– Vi jobbar på samma sätt mot alla kunder. De som vill ta sig in på den svenska marknaden vill inte själva bli särbehandlade, säger Anders Ekedahl, företagsmarknadschef Swedbank.
