Har kvinnliga styrelseproffs blivit det för att de själva vill det - eller i brist på erbjudanden om operativa jobb?

Cecilia Schelin Seidegard, styrelseordförande för Systembolaget, uppfattar att kompetenta kvinnliga företagsledare blir styrelseproffs trots att de har mycket kvar att ge på operativa chefsjobb.

- Kvinnor får också erbjudanden om nya operativa chefsjobb i betydligt mindre utsträckning än män, säger Cecilia Schelin Seidegard, styrelseordförande för Systembolaget.

Marianne Nivert, ordförande för Rädda Barnen, säger i en intervju att kvinnor i 44–55-års åldern lockas bort från en operativ karriär och att bristen på kvinnliga vd:ar egentligen är större än bristen på kvinnliga styrelseledare.

- Många kvinnor blir styrelseproffs alldeles för tidigt. De skulle kunna ha blivit börs vd:ar om de ägnat sig helt och fullt åt sin egen operativa karriär istället för att gå över i någon slags styrelseproffskarriär, anser Marianne Nivert.

Men Marie Ehrling, ledamot i ett flertal styrelser, håller inte med. Hon har själv sagt upp sig två gånger, från SAS och Telia, utan att ha ett nytt jobb att gå till, och inte varit rädd för att inte få nya erbjudanden. När hon slutade på Telia för två år sen var det inte alls självklart att hon ville ha ett nytt operativt jobb genast.

- Jag känner att jag har rätt att vara selektiv. Det är naturligt att jag är det. Jag har stor erfarenhet och tycker att man verkligen ska tänka igenom saker, känna att det är rätt. För mig är det viktigt att brinna för det jag gör. Att jag är villig att satsa min tid och mig själv. När jag väl går in i någonting ger jag mycket av mig själv.

- Jag utesluter inte att jag kommer att ta ett operativt chefsjobb igen, men just nu trivs jag väldigt bra med vad jag gör.

Marie Ehrling har idag ett tiotal olika styrelseuppdrag; sex i företag och så olika organisationer som Handelshögskolan och World Childhood Foundation.

- Det är klart att det är ett helt annat sätt att arbeta på än att vara operativ. Det som kanske stör mig lite är att vi i Skandinavien är så inrutade när det gäller hur man ska fungera i en karriär. Man måste väl kunna gå fram och tillbaka och jobba på lite olika sätt?

Anna Wahl, professor vid KTH i genus, organisation och ledning, menar hon att det vore mycket intressant att veta om fokuseringen på styrelser i den politiska debatten lett till att de få kvinnorna nu flyttat till styrelserna från ledningsgrupperna i företagen, för att det ligger i det etablerade manliga maktsystemets intresse.

- Det finns anledning att tro att det kan vara på det sättet, säger Anna Wahl. På det sättet ökar inte antalet kvinnor vid den ekonomiska makten totalt sett, och därmed deras möjlighet att påverka strukturerna, utan det är samma lilla fåtal kvinnor som visas upp i det sammanhang som inte minst media har riktat in sig på.

- Det kan då förefalla som om det gamla manliga etablissemanget i näringslivet har släppt ifrån sig makt, medan det i själva verket inte har skett mycket alls, säger Anna Wahl.


En längre version av artikeln finns i senaste numret av Passion for Business. Där får man också veta vad ex-JämO Claes Borgström, socialdemokraternas talesman i jämställdhetsfrågor, tycker om kvotering.