Riksrevisonens utvärderingar visar att starta eget-bidraget fungerar bra. ”Egentligen är jag inte särskilt överraskad. Stödet är billigt och effektivt och därför värt att satsa på”, säger projektledaren Ann-Christin Johnreden, som tillsammans med riksrevisor Claes Norgren står bakom rapporten.
Foto: Pär Olsson
Ett alternativ för den som blivit arbetslös eller riskerar att bli arbetslös är att starta eget. Sedan 1999 har i genomsnitt cirka 10 000 personer om året blivit nyföretagare och för många har det gått bra. Verksamheten lever ofta vidare efter fyra år och samhällets insatser har alltså varit lönsamma för alla inblandade, visar en rapport från Riksrevisionen.
– Egentligen är jag inte särskilt överraskad. Stödet är billigt och effektivt och därför värt att satsa på, säger projektledaren Ann-Christin Johnreden som tillsammans med riksrevisor Claes Norgren står bakom rapporten, som presenteras i dag.
Granskningen visar att de som fått stödet har större sannolikhet att inte vara inskrivna vid Arbetsförmedlingen två respektive fyra år efter avslutad stödperiod. De har också större möjlighet att få vanliga, osubventionerade jobb.
Stödet kostar cirka 1 miljard kronor om året. Under 2007 skedde dock en halvering liksom av andra liknande stöd vilket Riksrevisionen är kritisk till. Myndigheten föreslår en omprioritering av de pengar som satsats på den här typen av program så att stödet kan behållas på tidigare nivå.
Även om det mesta är positivt finns det vissa nackdelar. En är att stödet kan snedvrida konkurrensen. Dessutom skulle de bidragsberättigade starta eget även utan stöd. Den andelen bedöms vara cirka 20 procent men anses inte besvärande hög.
– Nej, det får nog anses vara en förhållandevis låg siffra, säger Ann-Christin Johnreden.
Vad är det då för jobb de sökande startar? Några riktiga utvärderingar har inte gjorts i denna granskning men det rör sig ofta om enmansföretag, ofta i tjänstebranschen.
Riksrevisionen föreslår att Arbetsförmedlingens uppföljningar förbättras och att stödets effekter mäts under längre perioder.
Den som är arbetslös och har en företagaridé kan diskutera denna med folk från Arbetsförmedlingen. Om affärsidén anses hållbar får man stödet som formellt heter ”stöd till start av näringsverksamhet” (se faktarutan).
Den med företagarambitioner kan även få hjälp från annat håll:
• Almi Företagspartner, finns i varje län.
• Enterprise Europe network, info om frågor som rör EU.
• Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum ger rådgivning på olika språk.
• Jobs and Society NyföretagarCentrum, finns på ett 100-tal orter.
• Resurscentrum för kvinnor, för kvinnor som vill starta eget, finns i varje län.
• Startlinjen, Nuteks gratis telefonservice.
