Det är måndag förmiddag och läktarna i Berwaldhallens sexkantiga konsertsal gapar tomma. På podiet övar Sveriges Radios Symfoniorkester. Arbetsdagen som idag skulle varat från tio till kvart över två förkortas helt plötsligt med två timmar. Dirigenten tyckte att orkestern kunde stycket så pass väl att de inte behöver repetera mer. Men det finns också andra sidor av orkesterlivet.

–Att kunna vara hemma med familjen på fredagskvällen är lyx, säger Ann Christin Ward, som spelar viola i orkestern.

Och även om arbetsdagarna ibland ser korta ut på schemat blir de i praktiken betydligt längre eftersom den egna övningen tillkommer.


Lönen för musikerna i Sveriges Radios Symfoniorkester baseras på hur länge personen arbetat i orkester. En stämledare som har högsta erfarenhet och högsta rang har knappt 33 000 kronor i månaden.

Efter fem år på musikhögskolan, oändligt många timmars övning och 15 år i orkestern har Ann Christin Ward en månadslön på cirka 28000 kronor.

När Ann Christin Ward köpte sitt instrument, en altfiol, fick hon låna 300 000 kronor av Sveriges Radio. Varje månad går 3800 kronor av lönen till att avbetala instrumentet – en pensionsförsäkring skämtar hon.

Samtidigt är det få musiker förunnat att ha en fast anställning. Frilansare får ofta hoppa in när någon är sjuk, föräldraledig eller borta av någon annan anledning.

–Man tänker inte ens tanken att man skulle byta jobb, säger Saara Nisonen Öhman, som har spelat violin i orkestern i tolv år.


Eftersom även hennes man jobbar i orkestern blir det flera tusenlappar som går till barnvakter varje månad. Men att jobba på kvällen när andra vill roa sig tycks mer vara en livsstil än ett jobb. Sedan barnsben har de satsat på att bli musiker och framträdanden är en del av jobbet - av livet.

Birgit Lundmark är kör- och orkesterchef. I bokhyllan inne på hennes kontor i Berwaldhallen trängs musiklexikon med böcker om arbetsmiljölagen. En sak som skiljer hennes jobb från andra chefers är rekryteringsförfarandet till orkestern. De sökande provspelar bakom skärm och vem som får platsen avgörs med hjälp av ett juryförfarande. Flera av de som söker kommer från andra länder.

–Vissa instrument är det färre som spelar i Sverige. Det finns också en oro för att det blir ett mindre och mindre underlag när de kommunala musikskolarna inte längre är gratis, säger Birgit Lundmark.


Varje termin fokuserar Berwaldhallen i sitt program på någon modern tonsättare. Hanns Rodell är planeringschef på Berwaldhallen och han tycker det är självklart att erbjuda konserter av både gamla och nya kompositörer.

–Spela dagens musik har man gjort i alla tider. Mozart var ju också modern musik på sin tid. Vi vill ju också hjälpa till så att unga tonsättare kan fortsätta skriva, säger Hanns Rodell.

Enligt honom skrivs det kolossalt mycket ny musik. Kompositörer är ofta knutna till ett musikförlag. Musikförlagen är för kompositörerna vad skivbolagen är för artisterna.

–Förlagen skickar ut otroligt mycket material. Sedan finns det naturligtvis dem som inte är knutna till något förlag men det är många unga som själva hör av sig till oss, säger Hanns Rodell.

Smff, Svenska Musikförläggareföreningen, organiserar musikförlagen och har i dag cirka 85 medlemmar. Nedladdningen har drabbat musikförlagen och kompositörerna hårt, enligt Nutta Hultman, kanslichef på Smff. Artisterna har redan ställt om. De turnerar och säljer dyra biljetter och t-shirts för att ta in pengar.

–Men låtskrivaren, vad ska han göra? frågar Nutta Hultman och låter uppgiven.


År 2002 var musikskaparnas intäkter från skivförsäljningen 427,5 miljoner kronor. Fem år senare hade siffran sjunkit till 278,1 miljoner kronor.

–Samtidigt ser vi en ökning i ersättningen som kommer från att musiken framförs offentligt, berättar Ingrid Herrström, handläggare på Stim, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå.

Men även om ökningen procentuellt sett är stor kan intäkterna räknat i kronor och ören inte kompensera för den minskande skivförsäljningen. Från år 2002 till 2007 ökade musikskaparnas intäkter från festivaler och livespelningar med 80 procent eller drygt 20 miljoner kronor. Det är långt ifrån de 150 miljoner kronor som musikskaparna går miste om till följd av vikande skivförsäljning.