Arbetslösheten bland unga har ökat kraftigt det senaste året. Det gör frågan om ungdomsarbetslöshet laddad, inte minst ett valår. Olika parter har vitt skilda uppfattningar vad som behöver göras. Det blir inte mindre förvirrande när också verkligheten beskrivs på olika sätt.

I januari var arbetslösheten bland unga upp till 25 år 29,1 procent, en ökning på ett år med 5 procentenheter.

Men betyder det att var tredje ungdom är arbetslös? Hur kan då Arbetsförmedlingen tala om att det handlar om runt 10 procent?

Det är lätt att gå vilse bland siffrorna. Förklaringen framgår av grafiken här ovanför. Viktigast är att de arbetslösa beräknas som andel av arbetskraften, inte av hela befolkningen. Arbetskraften är summan av alla som är antingen sysselsatta eller arbetslösa.

Under sista kvartalet 2009 var det 46 av 100 unga som tillhörde arbetskraften. Det är mindre än hälften av alla under 25 år, som är grunden för procentsiffran för arbetslösheten. Bland unga är andelen i arbetskraften mycket lägre än bland äldre, eftersom många fortfarande pluggar.

–Därför blir det fel att säga att var fjärde ungdom är arbetslös. Det korrekta är att var tredje av de unga som vill jobba är arbetslös. Det är en fundamental skillnad, säger Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson.

Av 100 unga var i genomsnitt 11 arbetslösa under det fjärde kvartalet 2009, enligt siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram åt SvD Näringsliv. Bland dem var fem heltidsstuderande, som sökte extrajobb. Men det är inte riktigt så enkelt att bara de återstående sex personerna är arbetslösa ”på riktigt”.

Det finns flera fallgropar. En är att många kan välja att plugga eftersom läget på arbetsmarknaden är tufft. Då handlar det om en dold arbetslöshet. I gruppen sysselsatta finns också många som skulle vilja öka sin arbetstid, om de kunde.

Allt som allt betyder utformningen av statistiken att det blir svårt att uppge en exakt siffra för hur många unga som skulle vilja jobba, men tvingas gå arbetslösa på heltid. Trots att det är den gruppen som debatten oftast gäller.

–Vi har satt ner foten kring 10 procent som ett grovt riktmärke. Det är klart högre än för vuxna, där arbetslösheten som andel av befolkningen ligger runt 5 procent, säger Clas Olsson.

Räknat på det sättet handlar det fortfarande om en dubbelt så hög arbetslöshet bland unga som bland vuxna. Men Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, ser ändå sifferexercisen som ett försök att sopa problemet under mattan.

–Frågan är ju hur svårt det är för en ung människa att få jobb. Då är det relevant att räkna de arbetslösa som procent av alla som finns på arbetsmarknaden. Och då hamnar man på nära 30 procent, säger han.

Arbetsförmedlingen däremot kallar den höga ungdomsarbetslösheten för ”en statistisk synvilla”.

–Det vi menar är att de officiella siffrorna ger en överdrivet negativ bild. Ungdomar får en onödigt pessimistisk uppfattning om hur det ser ut på arbetsmarknaden, säger analyschefen Clas Olsson.

Han vill helst se ett annat mått för arbetslösheten, lika för alla länder. Nu är risken att fokuseringen på massarbetslöshet leder till att de ungdomar som mest behöver stöd tappas bort.

–Ofta diskuteras generella åtgärder för alla arbetslösa ungdomar. Men det är inte där skon klämmer värst. Det som behövs allra mest är insatser för ungdomar utan fullständiga betyg från gymnasiet eller ens grundskolan. De har mycket svårt att konkurrera om jobben, säger han.