95 dygn i en roddbåt på Atlanten ger en annan syn på livet.

– Det värsta var nog att vattenmaskinen, som skulle avsalta vattnet, gick sönder, men det problemet måste helt enkelt övervinnas, säger Niclas Mårdfelt.

Han hade, före oceanrodden, mycket erfarenhet från företagsvärlden, och som analytiker skrev Niclas Mårdfeldt rapporter som de stora it-företagen fattade strategiska beslut utifrån.

Niclas Mårdfelt hade under flera år både jobbat och pluggat samtidigt, men började omvärdera mycket i sitt liv när han var med om en otäck seriekrock utanför Göteborg och ganska kort därefter en olycka i Stockholms t-bana.

För att komma tillbaka efter utbrändhet och olyckorna satte han upp målet att bli förste svensk att ro över Atlanten i den stentuffa uthållighetstävlingen The Atlantic Rowing Race. Hans egenkomponerade rehabilitering inkluderade mycket fysisk träning.

Han har alltid gillat havet och drömde redan som 10-åring om att segla optimistjolle från Sverige till Danmark. Men nu blev det allvar. Han jobbade med förberedelserna inför tävlingen i fyra år, och 2001 kom han och medroddaren Rune Larsson iväg, som enda svenska deltagare i oceanroddtävlingen.

De båda kände inte varandra sedan tidigare och hann bara träffas ett par gånger innan avgången från Kanarieöarna. Men samarbetet fungerade bra, kanske för att Rune hade annan erfarenhet med i bagaget. Han var ultramaratonlöpare och van vid uthållighetssporter.

Deras oceanrodd kantades av motgångar redan från början, och många tyckte att de borde ge upp.

– Vi hamnade i extrema situationer, vi hade brist på mat och vattenrenarmaskinen gick sönder så vi måste handpumpa den flera timmar varje dag.

De båda hade fler än 25 allvarliga incidenter som skrovskador, hjärnskakningar, tappat roder, läckande båt, stormar, man över bord, vattenbrist, matbrist... men också fantastiska naturupplevelser.

Färden blev ett stort test i social kompetens, mental motivation, uppfinningsrikedom, överlevnadsteknik, kamratskap och uthållighet, framhåller Niclas.

Många gånger hade de goda skäl att ge upp tävlingen, men de kämpade vidare, och också den erfarenheten tycker han kan överföras till det vanliga livet. Mycket av hans erfarenheter bottnar i roddäventyret.

– Det finns inga problem som inte går att övervinna.

Idag hjälper han företag och organisationer att förändra sig och bli mer effektiva, han är en eftersökt föreläsare, utbildar och jobbar med ledningsgrupper, och äger också andelar i några mindre företag, så han ser sig också som entreprenör.

Han är lite bekymrad över att han inte kan göra mer för att förbättra saker han ser som fungerar dåligt, exempelvis i sjukvårdsadministrationen. Han ser möjligheter i allt men kan inte rycka i allt, vilket gör honom lite frustrerad.

– Klarhet och tydlighet är grunden för all effektivitet, upprepar han några gånger under intervjun för att riktigt pränta in det. Ledaren ska ta ansvar för att rensa upp i otydligheterna.

– En ledare måste kunna få saker gjorda och sedan också inspirera andra till handling, annars är ledaren inte någon ledare utan på sin höjd en chef. En ledare har också möjlighet att sätta en agenda och ta initiativ vilket är både ett ansvar och en förmån.

Som chef måste du belöna och uppmuntra det agerande som du tycker är rätt och bra. Det förutsätter att du är ödmjuk nog att visa uppskattning, och att du kan göra det inför andra. På så sätt blir du inte bara en chef, utan också en ledare.

– Ledarskapet kräver också självinsikt, tillägger han.