Finansminister Anders Borg presenterar två scenarier: I bästa fall kan Sverige klara 2009 med en tillväxt på 0,1 procent. Men i värsta fall kan det bli en negativ tillväxt på 1,2 procent. Oavsett scenario räknar Borg med ett lyft 2010 till 2,0 alternativt 1,4 procents tillväxt.
Den globala finanskrisen är den värsta sedan depressionen och läget på de svenska finansmarknaderna de svåraste sedan 1990-talskrisen, konstaterade finansminister Anders Borg vid en pressträff.
I samband med höstbudgeten räknade regeringen med att BNP skulle växa med 1,5 procent i år, 1,3 procent 2009, 3,1 procent 2010 och 3,5 procent 2011.
Borg konstaterar att vi har en mycket kraftig ökning av varsel i Sverige som i antal inte har setts sedan 1990-talskrisen. Han räknar med att arbetslösheten stiger till 7,0 procent, alternativt 7,8 procent, 2009 för att därefter ytterligare öka till 7,7, alternativt 9,2 procent, 2010.
Borg tror att Riksbanken i år sänker sin viktigaste styrränta, reporäntan, ytterligare till 3,50 procent. Nästa år sänks räntan till 2,25–2,75 procent för att därefter bottna på 2,00–2,25 procent. År 2010 höjs räntan till 2,75 procent, enligt prognosen.
Borg säger vidare på presskonferensen att den dystra omvärldskonjunkturen och finanskrisen fördjupar och förlänger den lågkonjunktur som Sverige nu står inför. Den svenska exporten väntas pressas tillbaka och hushållens konsumtion kommer att dämpas, tror han. Därtill kommer finansoro och svagare efterfrågan att dra ner investeringarna.
Inflationen har toppat och inflationsförväntningarna sjunker, konstaterar Borg.
Allvarliga och varaktiga underskott i de offentliga finanserna bör, trots konjunkturnedgången, undvikas anser finansministern. Ett visst reformutrymme finns, men osäkerheten är alltjämt stor. Åtgärder som bidrar till att stabilisera ekonomin på kort sikt bör också bidra till att sysselsättningen och tillväxten stärks på lång sikt, enligt Borg.
Om kraven på ytterligare offentliga satsningar för att möta lågkonjunkturen säger Borg att sådana riskerar att få motsatt effekt jämfört med vad man önskar. Underskottet i statens finanser riskerar att växa, och regeringen skulle därmed kunna hamna i ett läge där det krävs skattehöjningar eller besparingar.
– Det är viktigt med god ordning i de offentliga finanserna, sade Borg.
Nu hänger mycket på regeringen och Riksbanken, säger Handelsbankens chefekonom Jan Häggström:
– Det är ett ganska brett prognosintervall och osäkerheten är ju rätt stor. En del av osäkerheten hänger ihop med hur Anders Borg själv agerar, och vad Riksbanken gör. Blir det fler räntesänkningar? Kommer det fler stimulansåtgärder från regeringen? Det är väldigt viktigt vad regeringen och Riksbanken gör.
Häggström tycker att Anders Borgs prognosintervall låter rimligt:
– Det kan bli lite positivt i ett bra scenario, men jag tror att det förutsätter ordentliga räntesänkningar och sannolikt lite mer finanspolitiska stimulansåtgärder, och det kan gå lite sämre också.
Finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Mats Odell planerar att senare i veckan, oklart när, träffa ledningarna för de svenska storbankerna. Mötet syftar till att utbyta synpunkter och föra diskussionen vidare om varför inte fler banker ansluter sig till garantiprogrammet.
Något av de alternativ som diskuteras inom regeringen för att rädda fordonsindustrin kommer att tas upp i budgetbeslutet en bit in i december, enligt Borg.
– Det är tydligt att det finns särskilda bekymmer i den branschen som vi måste lyssna av.
