Lena Ekelius, snart färdig specialistläkare i allmänmedicin, är vald som framtidens ledare i läkarkåren 2011. Hon är också den första eftersom utmärkelsen, instiftad av läkarnätverket Meduniverse, är ny. Meduniverse har instiftat utmärkelsen för att premiera gott ledarskap bland läkare som i sin tur främjar patientnyttan utifrån några kriterier (framtida förebild, förnyare och fotavtryck). 70 läkare nominerades, och Lena Ekelius, som jobbar på Capio Citykliniken i Landskrona, känner sig smickrad över utmärkelsen, berättar hon några timmar före prisutdelningen i Stockholm.

Hon visste redan i nioårsåldern att hon ville bli läkare, och hon visste redan tidigt som läkare att hon vill jobba med ledarskap i sjukvården. Hon är inte rädd att sticka ut hakan och utmana gamla strukturer och hierarkier inom sjukvården. Hon vill förändra i en bransch där många tycker att det ska vara som det alltid har varit.

Som ung läkare fick hon snarast en klapp på huvudet när hon kom med åsikter och tydliggjorde sina ambitioner, och orden ”vänta till du blir specialist”.

– Som nyutexaminerad läkare fattade jag inte hur landstinget fungerade, och hälso- och sjukvården var inte så bra som jag trodde. När jag ifrågasatte ryckte man på axlarna och menade att jag inte skulle bry mig, det hade alltid varit så. Och som klinisk läkare kände jag mig frustrerad ibland. Jag vill förändra och därför började jag jobba fackligt också.

Sedan tre år är hon också ordförande för Sylf, Sveriges yngre läkares förening, och chef för kansliet. Själv är hon 35 år och ska, om den gamla ordningen får råda, vänta en hel del år innan hon kan bli chef.

–Jag vill riva hierarkierna, utropar hon. I vår bransch har det alltid varit den mest erfarna och seniora läkaren som fått ärva tronen, alltså som har blivit chef. Först i slutet av karriären har läkaren fått en chans att leda andra läkare. Men det är inte säkert att det är den mest erfarna klinikern som är den mest lämpade ledaren.

I siffror

25 procent av läkarna tycker inte att den närmaste chefen bidrar till att underlätta kommunikationen mellan olika personalkategorier. Nästan lika många får inte någon feedback, positiv eller negativ, från sin chef.
60 procent av läkarna tycker att den egna chefen har förmåga att beskriva verksamhetens mål.
80 procent vill att läkare ska ta större plats i den offentliga debatten. Källa: Meduniverse

Hon har genom Sylf jobbat mycket för att ledarskapsfrågor ska komma högre upp på agendan i hälso- och sjukvården. Läkare vill bli ledda av läkare, men samtidigt är det för få läkare som vill bli ledare och söker chefstjänster, så ekvationen går inte ihop.

–Inom Sylf har vi jobbat med att lyfta ledarskapsfrågorna, det är viktigt att den grenen finns för dem som vill utveckla ledarskapet. För få läkare blir chefer, och de får ledarskapsutbildning först när de blivit chefer, och de blir chefer på grund av att de har varit kliniskt verksamma läkare länge. Man har traditionellt inte sett till chefsegenskaper utan mer till medicinsk kompetens vid chefstillsättningar.

Hon tycker att man också måste se yngre läkares ledarkompetens, och hon vill få kollegor att våga ta ett steg framåt och tala om att de vill bli ledare, och våga utmana strukturerna. Det har inte funnits vägar att gå för den läkare som tidigt känner att han eller hon vill bli ledare, men nu börjar flera program för ledarskapsutveckling trots allt komma i gång.

Menar hon då att äldre läkare är sämre ledare? Nej, det bästa menar Lena Ekelius är förstås om det finns både äldre och yngre chefer.

Själv tycker hon att det är roligt att jobba som läkare, men vill gärna bli chef.

– Som ledare och chef kan jag förbättra vården på ett mer övergripande plan, och chefskapet kan fortfarande vara väldigt patientnära.

Lena Ekelius är noga med att understryka att alla läkare redan är ledare i olika sammanhang – på ronden, i kontakten med patienter och så vidare. Och att det förstås är viktigt att en god ledare och chef också är medicinskt duktig.