I USA var en del feminister så frustrerade av Hillarys Clintons förlust mot Barack Obama i primärvalen att de tänkte rösta på John McCain, för Sarah Palins skull, den enda kvinnan kvar i racet. Nu blev det inte så. Barack Obama röstades till sist fram av fler kvinnor än män, hans politik ansågs klart mer kvinnovänlig, än konservativa Sarah Palins, av de flesta.
Men ändå. Frågan har formulerats i ett stort och viktigt val. Vad betyder kön? Vad betyder kropp, kvinnokropp? Hur viktigt är det vilken kropp som sitter på makten? Kan kvinnor tänka sig att rösta på en kvinna, för att hon är kvinna? Det sitter ju redan en mängd manskroppar på maktpositioner inom näringsliv och politik, manskroppar som inte alltid verkar ha fastnat på de gyllene stolarna av uppenbara kompetensskäl, det är vad allt fler kvinnor misstänker. Kan man då tänka sig att stödja en kandidat som man inte stöder av andra skäl, hon befinner sig till exempel på ”fel” plats på höger–vänster-skalan, eller har ”fel” religiös uppfattning, för att hon är kvinna och driver en kvinnovänlig politik?
Maud Eduards, professor i statsvetenskap med genusinriktning och författare till boken Kroppspolitik”, utesluter inte det, även om hon som forskare inte vill säga i förväg i hur hög grad svenska kvinnor kommer att rösta på ett nytt sätt i EU-valet, men hon betonar att det nya synsättet har befruktat hennes eget sätt att se hur samhället fungerar.
– Tittar man på politik utifrån att makt har en koppling till kroppen då ser man andra saker. Det är en riktig ögonöppnare att inse hur mycket politik som handlar om kropp.
Vad är egentligen roten till den bristande jämställdheten? I den europeiska, och svenska feminismen, har det handlat mycket om ekonomisk makt. Så sent som när Stödstrumporna (Maria-Pia Boëthius, Agneta Stark och Ebba Witt-Brattström) agerade inför riksdagsvalet 1994, så var slagordet ”halva makten, hela lönen”, men i USA som har andra historiska traditioner, har intresset länge kretsat kring kropp och sexuell identitet. Och i och med att queerrörelsen har vunnit terräng, inte minst med hjälp av Feministiskt initiativ, har det kroppsliga blivit viktigare även här.
– Ja, det känns som en mycket viktig – och sen – förändring, säger Maud Eduards. När det gäller kvinnor och makt, till exempel Hillary Clinton, Mona Sahlin som eventuell statsminister mitt i en djup ekonomisk kris,eller kvinnor på toppositioner i näringslivet, så tror Maud Eduards att den extra svårigheten för kvinnor i de här skikten går tillbaka till att det fortfarande är främmande att en kvinna har sådana maktambitioner och att hon har kommit så långt. Hennes kropp uppfattas som ”fel”, den hör inte till de högsta ämbetena.
– Det har bara varit en manskropp som har kunnat kliva in i sådana uppdrag på ett legitimt och auktoritativt sätt. Det är män som ska skydda nationen, kvinnor och barn. Då blir det svårt för en kvinna att ha jobbet som president eller statsminister. Vem skulle då skydda henne? Och kan hon skydda nationen?
Det är när detta förhållande – att kvinnor verkar i samhället under andra villkor, att vi och våra kroppar inte tillskrivs samma trovärdighet i förhållande till makt och karriär – blir synligt och erkänt, som kvinnor kanske börjar ändra strategi, genom att ifrågasätta politik som missgynnar kvinnor.
Ser du tecken som tyder på att kvinnor skulle vara mer benägna att rösta med utgångspunkt ifrån kön nu, jämfört med tidigare?
– Svårt att säga. Men ser man det bredare, hur kvinnor agerar politiskt har ju ”kvinnofrågor” fått klart ökad betydelse. ebatten i Sverige om jämställdhet och feminism har nog rekord i världen.
– Vad gäller EU-valet kan jag bara önska att kvinnor, och män, i Sverige förstod att viktiga rättigheter för kvinnor avförs från den politiska dagordningen genom att klassas som moralfrågor. Att tillsätta en kristdemokrat och uttalad abortmotståndare som ordförande för EU-parlamentets kvinno- och jämställdhetsutskott visar ju hur illa det är ställt. Så en röst på en välargumenterande feminist väger tungt.
Så hur tänker man möta en eventuell kvinnovåg i EU-valet från den sittande regeringen och det största borgerliga partiet?
PfB bad Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann berätta hur de resonerar när det gäller möjliga reaktioner på bristande jämställdhet.
– Jag har full förståelse för att många kvinnor är frustrerade. Samtidigt är jag övertygad om att såväl kvinnor som män åsiktsröstar, säger Per Schlingmann.
– Det viktiga är att visa på hur rätt politik – i Sverige och EU – bidrar till bättre jämställdhet. Det handlar bland annat om kvinnors ställning på arbetsmarknaden, att få män att ta ett större ansvar för hem och familj och att bekämpa de föreställningar om kön som finns och som begränsar kvinnors frihet. Samtidigt är det viktigt att vi är tydliga med vikten av att EU får en bättre könsbalans bland ledande poster. Sverige har här varit ett föredöme och vi ska driva dessa frågor. Vi har som parti ett stort ansvar, både med en jämställd lista, men också att tydligt prioriterajämställdhetsfrågorna.
Vill du prenumerera på Passion for Business? Klicka här!
Nytt nummer ute nu!
