Stora kontorsytor kommer att tömmas framöver i Stockholms innerstad då ett par stora företag flyttar ut från city. I många fall är det för att få ned kostnaderna, men det kan också bero på att verksamheten har vuxit och att man vill samla alla och få en omstart i nya ändamålsenliga lokaler.

AMF Fastigheter, som är stora på kommersiella fastigheter i Stockholm, vill ta reda på hur framtidens kontorsmiljöer ska se ut och öka kunskapen om det. I våras inledde bolaget därför ett samarbete med KTH Arkitekturskolan och Konstfack. Projektet, som kallas futuRum, syftar till att ta tillvara studenternas nytänkande och testa deras kreativa förslag i verkliga modeller.

Sedan tre veckor sitter 40 masterstudenter från KTH Arkitekturskolan och Konstfack på 1600 kvadratmeter i AMF Fastigheters lokaler på Regeringsgatan 29 i Stockholm.

–Projektet är ett sätt för oss att få idéer kring framtidens kontorsmiljöer och skapa affärsmöjligheter i kommande kontorsprojekt, säger Charlotta Liljefors Rosell, affärsområdeschef för kontor på AMF Fastigheter och projektets initiativtagare. Vi vill bli en bättre samarbetspartner till våra kunder och hitta nya koncept. Det är långsiktiga beslut och åtaganden och ofta stora investeringar. Därför ville vi få fram idéer hur framtidens kontor ska se ut.

–Vi vill frigöra oss från gamla föreställningar, fortsätter hon. Studenterna är inte bundna vid gamla föreställningar och gamla mönster om hur ett kontor ska se ut, utan kan bidra med nya perspektiv. Dessutom är de nästa generations arbetstagare. Vi tror att samarbetet i förlängningen kan driva hela branschen framåt.

Studenternas arbeten projektleds av arkitekt Peter Ullstad på arkitektbyrån Codesign och bedöms av en jury. Utvalda grupper kommer att få bygga sina förslag i en fysisk miljö eller modell i full skala och presentera dem i januari 2013.

–Organisationer, arbetssätt och teknik är i ständig förändring men kontorsmiljöerna hänger inte alltid med. I futuRum får studenterna möjlighet att utforska hur arbetsplatser kan se ut i ett mobilt samhälle, säger han.

Han påpekar att det är väldigt öppna förutsättningslösa frågeställningar. Det kan vara både en fördel och en nackdel, att många av deltagarna saknar erfarenhet från exempelvis ett kontorslandskap, men då har de heller inga begränsningar i sitt tänkande, resonerar Peter Ullstad.

Mimmi Frendin, blivande arkitekt på KTH:s arkitekturskola, och David Andrén, som läser inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack, är två av deltagarna.

–Det ingår i våra yrken att vi ska sätta oss in i andras situation och ta reda på hur deras verklighet ser ut, säger David Andrén. Vi har lyssnat på hjärnforskare en del och vi kommer att titta på den forskning som gjorts.

–Vi är fria nog att kunna ta ett steg tillbaka, med lite naivitet, och ifrågasätta och fundera över hur det ser ut just nu. Frågeställningarna är väldigt vida och infallsvinklarna är olika, fortsätter Mimmi Frendin.

I nya kontor sitter nästan alla i landskap numera. Om det är bra eller inte råder det ju delade meningar om.

–Öppna landskap eller inte, det beror så mycket på hur man utformar dem och vilka som ska jobba där, framhåller Charlotta Liljefors Rosell.

–Det beror så mycket på vad organisationen ska göra, det finns inga generella svar, säger Peter Ullstad. Flytten till öppna landskap började med att spara pengar men det är inte hela anledningen i dag. Vi ser många kontor där beläggningsgraden är låg och då går energin ned. Då behövs nya lösningar.

Charlotta Liljefors Rosell poängterar att kontorets utformning har släpat efter.

–Kontoren blir mer verksamhetsbaserade, beroende på vad som ska göras där, och vi ska ställa frågan och definiera problemet, och titta in i någon form av kristallkula, säger Peter Ullstad.