En genomsnittlig man tjänade i fjol 4 700 kronor mer än en genomsnittlig kvinna, enligt nya siffror från Medlingsinstitutet. Skillnaden motsvarar nästan 16 procent, och är ungefär lika stor som under de närmast föregående åren. Inte heller på längre sikt har särskilt mycket hänt:
– I stort sett är det samma siffra 1992 som 2008, säger Linda Holmlund, nationalekonom som arbetar med lönestatistik på Medlingsinstitutet.
Även när de löneskillnader som beror på olikheter i yrkesval, utbildning, ålder och arbetstid räknas bort återstår en löneklyfta mellan könen på närmare 7 procent.
Men om det är just könet som förklarar den resterande skillnaden, det vågar Medlingsinstitutet inte svara på.
– Vi kan inte utifrån lönestatistiken säga om det förekommer lönediskriminering, säger Linda Holmlund.
Hon påpekar att flera lönepåverkande faktorer inte kan beaktas eftersom de helt enkelt inte finns med i den officiella statistiken. Exempel på sådana är graden av ansvar, arbetets svårighetsgrad och sociala färdigheter hos den anställde.
– Det kan vara det som ligger i den här oförklarade skillnaden, säger Linda Holmlund.
Att räta ut frågetecknen genom att göra statistiken mer detaljerad är i praktiken inte möjligt, enligt Medlingsinstitutet: Hur mäter man lönedrivande egenskaper som idérikedom, engagemang och samarbetsförmåga och översätter dem till siffror?
Alldeles solklart, även rent statistiskt, är däremot sambandet att ju större andelen kvinnor är i en viss yrkesgrupp, desto lägre är genomsnittslönen.
Detta illustreras väl av Medlingsinstitutets lista över yrkena med de högsta lönerna: I topp ligger det typiska mansyrket värdepappersmäklare med en genomsnittlig månadslön 2008 på 88 300 kronor — exklusive bonus och andra rörliga ersättningar.
