Röda siffror lyser på den stora displayen som hänger under taket. Läge: 1, ackumulerat läge –20, stopptid 18.00, direct run 97%.

Vi är i motormonteringshallen hos Scania i Södertälje, en föregångare ­ när det gäller att utforma det moderna ­löpande bandet.

Scaniamodellen som döpts till SPS, Scania Production System, har tio år på nacken och lockar besökare i en strid ström.

SPS-koordinator Mimmi Eriksson, 25 år, översätter siffrorna på tavlan: Hittills i dag har det producerats en motor utöver vad som krävs, sammanlagt ligger man 20 motorer back, produktionen har stoppats under 18 minuter, och 97 procent av dagens tillverkade motorer har varit utan kvalitetsavvikelse.

– Helt okej, sammanfattar hon.

Att hela tiden ha produktionen under kontroll är inte stressande, utan tvärtom ett hjälpmedel, tycker Mimmi ­Eriksson.

– Det vore ju mycket värre att vid slutet av veckan få veta att vi ligger 100 motorer efter och kanske tvingas jobba övertid under helgen.

Fabrikshallen är ljus med vita väggar och vid monteringsstationerna har betonggolvet ersatts av parkett ”Det är skönare att gå på. Från en högtalare hörs dämpad musik, det ­pyser och slamrar runt om i hallen, men inte mer än att det går att prata ­ i vanlig samtalston.

Mimmi Eriksson och kollegan Stefan Lahti, 29 år, som visar oss runt är ­uppenbart stolta över sin arbetsplats.

– Det finns många chanser till ­utbildning, att lära sig nya saker och få nya utmaningar. Man växer oerhört mycket som person, säger Stefan Lahti.

Något löpande band syns inte till, men finns i praktiken i form av vad som kallas ett styrt och taktat flöde. Motorerna transporteras uppe under taket och sänks med en hiss ner till monteringsstationerna.

Hela ”linen” består av cirka 70 stationer. I arbetsgrupperna vid varje station har alla bestämda roller, som att vara stoppstidsansvarig eller ha ­ansvar för kvalitén. Efter en tid roterar man.

Förbättring är det ständigt återkommande mantrat på Scania. Alla ska delta i det pågående ­arbetet med att identifiera och rätta till allt som stör flödet.

– Vi har flyttat ut förbättringsarbetet på fabriksgolvet. De som jobbar där är de bästa experterna, säger produktionsdirektör Per Hallberg.

Delaktighet skapar motiverade ­arbetare vilket leder till ökad produktivitet, enligt Scaniafilosofin.

Några kritiska röster lyckas vi inte fånga upp. Susanne Gustavsson, som har jobbat på Scania i två år, tar lunchpaus tillsammans med sin arbetsgrupp.

– Man får vara med och bestämma. Och det är en sporre att försöka hitta förbättringar, säger hon och öppnar locket till matlådan med korvgryta och ris.

Kan det inte kännas som en press också?

– Jag tror alla tycker det är kul. Man vill ta hand om sin roll och göra jobbet så bra som möjligt. Men var och en får ju ta det på sin nivå.

Det löpande bandet som produktionsmetod slingrar sig genom 1900-talet i kringelkrokar. Länge dominerade taylorismen med Henry Fords löpande band som främsta symbol.

Massproduktion blev möjlig genom att arbetet delades upp i avgränsade moment, som inte krävde något större mått av utbildning. Tidsstudiemän med klockan i handen avgjorde hur lång tid varje moment fick ta.

Arbetet blev monotont och slet på kroppen. Men systemet var länge ­effektivt. Företagen kunde inrikta produktionen på det de var bra på och sedan sälja produkterna.

Under 1970-talet började allt fler ­ifrågasätta det löpande bandet. Konkurrensen skärptes i takt med att tekniken spreds och fler länder industria­liserades. Produktionen måste anpassas efter vad kunderna ville ha. Med korta serier och produkter i många varianter blev stordriften mindre ­rationell.

Hög sjukfrånvaro och personal­omsättning var också argument mot det löpande bandet. Det målades ut som ett stelbent system, som inte tog vara på personalens idéer.

– De gamla produktionsmetoderna var inte längre rationella. Så det fanns en klar materiell bakgrund till att man började diskutera system som tog mer vara på människors initiativkraft, säger Max Fagerstedt, som i många år jobbat med frågor om ­arbetsutveckling på fackförbundet Metall (numera IF Metall).

Facken fick också understöd av ­dåvarande Volvochefen Pehr G Gyllen­hammar. Hans visioner om nya arbetssätt materialiserades i Volvos fabriker i Kalmar och Uddevalla. Bandet ersattes av gruppmontering i självstyrande grupper.

Facket hade vind i seglen när de krävde ökat arbetsinnehåll och mer delaktighet. När begreppet ”Det goda arbetet” myntades av Metall 1985 ­verkade det löpande bandet vara på väg att bli historia.

Men 1990-talskrisen satte punkt för experimenten med alternativa produktionsmetoder. I den nya globala konkurrensen ansågs de inte klara ­effektivitetskraven och under det ­senaste decenniet har det löpande bandet återkommit på bred front.

Volvo Lastvagnar i Umeå är den sista utposten som faller. Modellen med ”kortflöden” och gruppmontering som infördes 1993 ersätts nu av lineproduktion. Metallklubben är kritisk och har med vice ordförande Jan-Olov Carlssons ord bedrivit ”ett lågintensivt krig” mot planerna.

– Vi blir de mänskliga robotarna helt enkelt, säger han. Arbetet blir monotont och utarmat. Vår fabrik var den sista av ett annorlunda tänk.

Informationschef Thor Persson håller förstås inte alls med. Det tidigare arbetssättet var inte tillräckligt effektivt i dagens konkurrens, påpekar han. Men omläggningen ska inte ge sämre arbetsvillkor, tvärtom. ­Arbetstempot kommer att bli jämnare och arbetsmiljön bättre.

Effektiva flöden är nyckelordet för dagens löpande band, som mera sällan handlar om ett fysiskt transportband.

Det klassiska löpande bandet med monotona arbetsmoment finns, men de är ganska få i dag, hävdar Johan Ancker, chef för industriell tillverkning vid Teknikföretagen.

Trendordet för dagen är lean production, den dominerande trenden både globalt och bland svenska företag. Scania i Södertälje är modell­fabriken som ständigt lyfts fram som föredöme.

Grundfilosofin är att med kundnyttan i fokus eliminera allt ”slöseri”, allt som inte adderar värde i produktionen.

Kritikerna varnar för att belastningsskadorna kommer tillbaka med lean production.

Tillskyndarna påpekar att det inte bara handlar om att rationalisera, utan om att göra det med hjälp av engagerade och involverade anställda, förbättringarna ska växa fram under­ifrån.

– Det handlar inte om att jobba hårdare, utan smartare, säger Göran Johnsson, tidigare Metallordförande och nu ordförande för Produktionslyftet, en satsning där mindre industriföretag får hjälp att bygga om ­arbetsorganisationen.

Sker det på rätt sätt ökar lönsam­heten, samtidigt som jobben blir mer utvecklande, understryker Göran Johnsson.

Principerna från lean production vinner snabbt mark också i tjänstesektorn. Sjukhus och kommuner finns med i strömmen av besökare på Scania i Södertälje. Effektivt flöde ­genom uppstyrda rutiner går att ­införa också på kontor och i vården.

– Det blir allt vanligare i tjänstemannagrupperna att arbeta mot konkreta nyckeltal. Tjänstemannayrken har inte varit särskilt åtkomligt för att mätas tidigare, säger Bo Melin, professor i arbetspsykologi vid Karolinska institutet.

Han har myntat uttrycket ”mentala löpande band” för arbetet på call­center.

– Det handlar om en monoton upprepning av korta arbetscykler. Till skillnad från arbetet vid det fysiska löpande bandet har man inte heller möjlighet att tänka på något annat.

Arbete vid ”mentala löpande band” ger, enligt forskningen, samma fysiska reaktioner som det fysiska löpande bandet: stresshormonerna ökar, pulsen och blodtrycket höjs.

– Evolutionen har inte tänkt sig att vi ska vara på arbetsplatser med ­monotona upprepningar, varken mentalt eller fysiskt, säger Bo Melin.

Jan-Olov Carlsson på metallklubben vid Volvo lastvagnar saknar en facklig mobilisering för ett mänskligare arbetsliv.

– Den fackliga rörelsen har svikit sitt ansvar. Nu handlar det bara om svensk industris konkurrenskraft och frågan om arbetsutveckling har lagts ner.

Göran Johnsson håller med om att debatten har svängt. I dag har fackföreningsrörelsen fullt sjå med att ­behålla kollektivavtalen, snarare än att förbättra dem.

– Sett i ett längre perspektiv har den fackliga rösten tillbakatryckts.

Jämfört med på 1980-talet är svenska företag och jobb utsatta för en mycket skarpare konkurrens, påpekar Göran Johnsson. Men han tror inte att kortcykliga jobb är Sveriges framtid. Det är de smarta jobben som har chans att överleva.

I den bästa av världar föds just smarta jobb av det moderna ”löpande bandet” genom lean production.

– Ibland beskrivs lean production som en tillbakagång. Men allt handlar om hur det tillämpas, säger Johan ­Ancker på Teknikföretagen.