Drygt var tredje svensk, 35 procent, har upplevt att åldern varit ett problem då de sökt arbete. Det är framförallt den yngsta åldersgruppen och de äldre som upplever detta. Och bland dem som nu jagar ett jobb har 64 procent upplevt åldershinder.

Det framkommer i TRR:s nya bok Du har fel ålder – om åldersnojan på arbetsmarknaden. Boken har skrivits av TRR:s informationschef Ann-Sofi Sjöberg och skribenten Gunilla Mild Nygren.

För åldersnojan existerar hos såväl de yngre som de äldre, det har TRR märkt i det dagliga arbetet, där man träffar tusentals tjänstemän som har förlorat jobbet och nu ska få stöd och hjälp att hitta ett nytt. Många av dem fokuserar på svårigheterna med sin ålder i stället för på det nya jobbet.

LÄS MER: ”Åldersfällan - 40-plussare måste smygas in”

De unga upplever att de har svårt att få arbete för att de är just för unga, småbarnsföräldern fokuserar på just det som ett hinder och 57-åringen ger upp för att hon eller han anser sig vara för gammal.

– Våra rådgivare märker ofta att den arbetssökande ser åldern som ett problem. Då blir den det. Därför är det så viktigt att jobba med den egna inställningen och att motarbeta åldersfixeringen. Kompetens, typ av erfarenhet och individuell fallenhet är alltid viktigare än ålder, säger Calle Leinar, vd för TRR.

LÄS MER: ”Arbetsgivarnas ovilja hindrar äldre från att jobba”
LÄS MER: ”50-plussarna ser sin ålder som ett hinder”

Boken vill få oss att bli mindre fixerade vid födelseår och personnummer och mer fixerade vid att rätt kompetens och rätt person för jobbet är viktigast.

Inför bokprojektet lät TRR göra en undersökning om hur folk upplever attityden till ålder på arbetsmarknaden

Undersökningen gjordes under våren bland 1 053 personer mellan 18 och 65 år i hela Sverige. Det är främst de yngsta, 18–24-åringarna samt personer över 50 år som angivit att åldern varit ett problem vid nyanställning.

64 procent av de arbetslösa såg åldern som ett problem när de sökte jobb, vilket kan jämföras med 28 procent för dem som redan har ett jobb (heltid). Folk på småorter uppgav i mindre utsträckning att åldern varit ett hinder när de letat nytt jobb.

I TRR:s bok benämns de egna hindren som sätts upp som åldersnojan. De begränsningar och inskränkningar som rekryterare och personalchefer gör när de ska anställa någon benämns som åldersfixeringen

LÄS MER: ”Nästintill riskfritt att diskriminera äldre”
LÄS MER: ”Ökat rikedomsgap mellan 65-plussare och yngre”

Många upplever åldern som ett hinder, fast den kanske inte är det. Hos den som blir bortvald gror misstanken att det beror på åldern, fast det kan bero på något helt annat, till exempel fel utbildning eller bristande erfarenhet för just det jobbet.

Men den grupp som beskrivs och som upplever sig ha minst problem med sin ålder på arbetsmarknaden, 30–40-åringarna, är de som är mest stressade över att få livspusslet att gå ihop.

Stressdoktorn Tomas Danielsson har konstaterat att han varje vecka träffar 37-åringar som brister i gråt bara han frågar hur de mår.

– Många företag anger, ibland nästan slentrianmässigt, ett intervall mellan 35–40 år i sina kravprofiler vid nyrekryteringar. Enligt min mening är det ett alldeles för snävt intervall som inte nödvändigtvis vaskar fram de bästa kandidaterna, fortsätter Calle Leinar.

I undersökningen visar det sig också att drygt hälften av svenskarna anser att åldersfixeringen på arbetsmarknaden har ökat de senaste fem åren, 15 procent anser inte det. Även här är det de arbetslösa, de som tillhör den yngsta åldersgruppen, 18–24 år, samt de över 50 år som anser att diskrimineringen har ökat.

Men åldersnojan kanske är på väg att släppa litet, menar TRR som vill sprida lite optimism också. 2011 fick 40 procent av uppsagda tjänstemän över 50 år som kom till TRR nytt jobb, betydligt fler än två år tidigare då andelen var 28 procent.

Åldersnoja eller inte – vi svenskar jobbar längre upp i åldrarna än i de flesta andra europeiska länder. I Sverige arbetar 70 procent av alla 55-åringar medan motsvarande siffra i Frankrike är knappt 40 procent.