Det är inte många som får veta vad som egentligen händer där inne. Samtidigt är det just där, i företagens styrelserum, som många av dagens viktigaste beslut fattas. Och när det går fel, känns det långt utanför rummets väggar.

– Besluten som fattas har ofta stor effekt på ekonomin och samhället som helhet. Aktiebolagen står för majoriteten av alla jobb som skapas, och varje enskild procent som de tappar i värde är väldigt betydelsefull. Går det så långt att ett företag tvingas lägga ner verksamheten får det enorma effekter, säger Satish Sen, konsult med mångårig erfarenhet av styrelsearbete och styrelserekrytering.

Satish Sen har kunnat konstatera att det är långt ifrån ovanligt att våra svenska bolagsstyrelser hamnar snett. Genom åren har han och kollegan Bengt Lejsved kommit i kontakt med ett stort antal dysfunktionella styrelser - så många att det nu resulterar i en hel bok om just styrelsefällor.

– Det klart vanligaste problemet är att en styrelse är alltför homogen, med ledamöter med samma yrkesmässiga och kulturella bakgrund. Det gör att styrelsen tappar sin dynamik och inte blir lyhörd för omvärldsförändringar. Här är det väldigt viktigt att ägarna, ofta i samarbete med styrelseordföranden, gör sitt jobb och ser till att styrelsen förnyas, säger Satish Sen.

• LÄS MER: Sämst trivsel i öppna kontor

Och kombineras en brist på förnyelse med ett av de andra vanligaste problemen – en självgod styrelse som tror att den kan lösa alla problem själv – kan det sluta riktigt illa. Det har historien tydligt demonstrerat.

– Det finns många exempel. HQ Bank, Carnegie, Lehman Brothers, Goldman Sachs och så vidare. Framför allt investmentbanker har traditionellt haft just det här problemet. Ibland har det tagit sig extrema uttryck, som att om någon i styrelsen tar sig ton tystas det ner. Och när det gäller bankerna är det lätt att se hur styrelsernas misstag drabbar hela samhället.

Men även det omvända, att en styrelse lyssnar alltför mycket på omvärlden, ger vika för tryck utifrån och fattar beslut som är dåligt genomtänkta, kan få katastrofala följder för ett företag. Det har Satish Sen personliga erfarenheter av.

– För några år sedan arbetade jag med ett stort svenskt börsbolag som fått utstå mycket kritik för att de var för passiva. Ordföranden kände ett tryck att visa handlingskraft och försökte genomföra ett stort förvärv. Styrelsen hade säkert tillfälligt framstått i god dager och aktiekursen hade drivits upp – men om köpet genomförts hade man äventyrat hela företaget, berättar han.

Räddningen blev i det här fallet företagsledningen, som krävde ytterligare en utvärdering innan förvärvet genomfördes. Satish Sen, som själv var med i den grupp som gjorde en andra utvärdering av det tänkta förvärvet, vill inte avslöja vilket bolag det handlar om. Men han påpekar att exemplet tydligt illustrerar hur en börsstyrelse lätt kan fatta överilade beslut, ofta med målet att höja aktiekursen.

Men i andra fall kan en alltför stark företagsledning innebära nådastöten för ett företag.

– Det är väldigt vanligt att man har en karismatisk och stark vd som man litar alltför mycket på. Det gäller kanske särskilt i entreprenörsdrivna företag. Jag kan till exempel tänka mig att det inte är särskilt lätt att vara styrelseordförande i ett av Richard Bransons företag. Samma sak kan man säkert säga om PG Gyllenhammar på hans tid.

Men det största problemet för dagens styrelser är ändå den förändring som har skett på ägarsidan, menar Satish Sen. Övergången till dagens institutionella ägande har gjort att ägarna blivit alltför passiva, något som kan göra att styrelsearbetet blir lidande.

–Ägarna ska tala om för styrelsen vad de vill med bolaget, och när de inte gör det ordentligt tvingas styrelsen ta dubbla roller. Först ska man bestämma vilken riktning företaget ska ha, och sedan driva den. Det är inte alls säkert att rätt kompetens finns för det i styrelsen, säger Satish Sen.

• LÄS MER: Knepigt vara digitalt social