Kontor 2020? I samband med arbetet med rapporten om kontoret 2020 anordnades en designtävling om utformningen av framtidens kontor. Den svenska vinnaren blev Wilson Kalanzi, student på Beckmans designhögskola. Hans tanke är bland annat att skapa olika mikromiljöer där man både kan välja att avskärma sig eller arbeta tillsammans för att utnyttja varandra i skapandet av nya idéer.
Foto: Wilson Kalanzi F12 © Beckmans designhögskola
– Europa och västvärlden har en åldrande befolkning och därmed även en åldrande arbetskraft. Företagens personalförsörjning kommer därför bli beroende av att skapa lojalitet hos de anställda, säger etnologen Truls Erik Johnsen.
Gränsen mellan privatliv och arbetsliv antas dessutom bli grumligare i framtiden, bland annat genom vår ständiga uppkoppling och tillgång till information. Det gör att jobbet blir ännu viktigare för en persons identitet och en unik arbetsmiljö får därmed ökad betydelse.
Truls Erik Johnsen ser framför sig att olika avdelningar inom samma arbetsplats kan ha helt olika miljö att arbeta i.
– Google är ett exempel på en föregångare på området som har arbetat mycket med de anställdas känsla av tillhörighet, säger han.
Truls Erik Johnsen har på uppdrag av det norska företaget Scandinavian Business Seating, SBS, i samarbete med bland annat Norska designrådet arbetat med studien med sikte på hur framtidens kontorsmiljö kommer se ut 2020.
Till att börja med genomförde man ett 20-tal djupintervjuer med anställda med olika funktioner på en rad olika typer av företag både i Norge och i Nederländerna. Från dessa fick man en bild av dagens arbetsmiljö och nuvarande behov. Utifrån det har Truls Erik Johnsen sedan tagit hänsyn till ett brett spektrum av sociala trender och analyserat hur dessa påverkar framtidens utformning av arbetsplatser.
Miljötänkande är så klart viktigt, indirekt genom krav från kunder och anställda på trans-parens kring hur företagens verksamhet påverkar miljön, men även direkt genom lagstiftning på området. Detta gäller såväl byggnader som inredning. Hållbarhet och slitstyrka är kvaliteter som kommer värderas allt högre.
En annan slutsats är att kraven på flexibilitet på arbetsplatsen kommer att öka i takt med att det blir vanligare att arbeta med tidsbegränsade projekt. En stor personalstyrka ska då plötsligt arbeta tätt tillsammans. När projektet avslutas återgår man till kärn- organisationen, och möbler och lokaler måste då snabbt kunna anpassas efter detta.
Truls Erik Johnsen räknar dess- utom, precis som statsminister Fredrik Reinfeldt (M), med att allt fler människor kommer behöva arbeta högre upp i åldrarna.
– Det ställer nya krav på ergonomi för att förebygga arbetsskador och förslitningar. Samtidigt innebär det en utmaning att locka nya unga arbetstagare samtidigt som man måste få den befintliga äldre arbetsstyrkan att trivas, säger Truls Erik Johnsen.
Den fysiska arbetsplatsen antas gradvis få en förändrad roll i och med att information finns tillgänglig oavsett var en anställd befinner sig. Att komma till arbetsplatsen i stället för att jobba exempelvis hemifrån måste då ge mer av andra värden. Redan i dag har det blivit allt viktigare att arbetsmiljön främjar samarbete mellan människor och blir ett forum för utbyte av idéer och tankar kring arbetet.
– Tidigare var det en plats man gick till för att arbeta koncentrerat. Nu blir ytor för informella möten och social interaktion av allt större betydelse, säger Kristin Ruth Amdal, design- manager på SBS.
