Stress får kvinnor att sova dåligt, stress hos gravida kan påverka fostret, hög psykisk stress hos tjänstemän och allra mest stressade är cheferna. Det var teman för några av de artiklar som publicerades bara i mars månad om de negativa effekterna av tidspress.

Forskning visar att lågkonjunkturer minskar de generella stressnivåerna i samhället, när ekonomins hjul snurrar långsammare tycks även många hushåll varva ner. Men för enskilda personer som varslas ser situationen annorlunda ut, liksom för de anställda som arbetar på företag med omorganiseringar och nedskärningar.

– Arbetslöshet kan vara en stor personlig katastrof och även de som blir kvar på arbetsplatsen efter att företaget dragit ned verkar må sämre. De visar en fortsatt oro, hälsan blir lidande men förändringen kan också ha skapat socialt påfrestande spänningar mellan kollegor, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.


Arbetslivet ser väldigt annorlunda ut i dag mot för femtio år sedan vilket gör det svårt att jämföra hur stressnivåerna i samhället har förändrats över tid. Men i takt med att tjänstesektorn växer jobbar vi mer med människor, många har skiftarbeten och många axlar förväntningar som är högt satta. Tre faktorer som tenderar att öka känslan av tidspress.

Konsekvenserna blir att vi sover sämre, blir sjukare och riskerar en förhöjd risk att dö i förtid. Som exempel nämner Kristina Orth-Gomér, forskare och värd för en konferens som nyligen hölls på ämnet vid Karolinska institutet, att det syns en tydlig koppling mellan stress och hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det är en långsam sjukdom som utvecklas redan från ungdomsåren. Bakgrunden är förträngningar i hjärtats kranskärl och vi vet att stressens totala inverkan står för en tredjedel av orsaksmönstret, säger hon.


Finns det inte en risk för att stress blir ett samlingsord för alla negativa känslor som uppkommer i arbetslivet?

– Det är klart att det gör det. Stress innebär olika saker för olika personer. Men den fysiologiska definitionen är när man vrider på det autonoma nervsystemet, säger Kristina Orth-Gomér.

Med andra ord kan det handla om ångest och oro som får hjärtat att slå fortare, andningsfrekvensen att öka, blodet att rusa och musklerna att spännas. Kroppen förbereder sig för kamp på ett sätt som hjälpte våra förfäder att överleva genom att stärka deras beredskap för fajt eller flykt men som inte har lika stor effekt i dagens samhälle.

– Det funkar inte att slå på datorn eller chefen, eller ens att försöka skrämma honom eller henne. I dagens samhälle måste vi i stället lära oss att varva ner, säger Kristina Orth-Gomér.


Samtidigt vill Hugo Westerlund framhålla att stress inte alltid behöver vara dåligt.

– Att stressa några timmar på jobbet är inte problematiskt. Det är när man aldrig får tid för återhämtning som stressen får negativa konsekvenser, säger han.