Enligt regeringens budgetproposition i september kommer vändningen på arbetsmarknaden först under 2011. Då räknar finansminister Anders Borg med att arbetslösheten har ökat till en mycket hög nivå, 11,6 procent.

Den senaste prognosen från Arbetsförmedlingen från juni i år gav en liknande bild, med en arbetslöshet på 11,3 procent nästa år.

Men när Arbetsförmedlingen i december presenterar sin nya prognos talar mycket för att den är ljusare.

– Det är högst sannolikt, säger prognoschef Tord Strannefors. Det ser ut som om arbetslösheten kan toppa på lite lägre nivå.

De som har jobben kvar nu kan känna sig något tryggare, även om arbetslösheten stiger också nästa nästa år. Men det dröjer länge innan rekryteringarna tar fart, summerar Tord Strannefors.

Riksbanken räknar i sin rapport den 22 oktober med att arbetslösheten når en topp på 10,5 procent i slutet av 2010. Då är 510 000 personer arbetslösa.

I början av 2011 ökar sysselsättningen igen. Totalt tror Riksbanken att antalet sysselsatta minskar med 180 000 personer mellan 2008 och 2012. Det är ett stort ras, men ändå långt från det bortfall på 300 000 jobb som det tidigare har talats om.

Men det värsta är över, tror Almegas chefsekonom Lena Hagman. Hon räknar med att vi kommer att ha den största jobbförlusten bakom oss efter 2009.

– Jag tror inte att nedgången i sysselsättningen blir så stor som de flesta prognoser anger. Den kommer att fortsätta minska, framför allt inom industrin. Men för tjänstesektorn blir nedgången betydligt mindre än de flesta räknat med.

Den privata tjänstesektorn med runt 2 miljoner anställda utgör nästa halva arbetsmarknaden. I våras spådde de flesta att arbetslösheten i tjänstesektorn skulle stiga kraftigt under hösten.

De delar av tjänstesektorn som har kopplingar till industrin, som företagstjänster och transporter, har också känt av krisen ordentligt. Men branscher med koppling till hushållens konsumtion har kommit lindrigt undan.

– Sysselsättningen inom tjänstesektorn har hittills bara minskat marginellt, säger Lena Hagman på Almega.

Tjänstefacket Unionens chefsekonom Daniel Lind är mer försiktig. Han påminner om BNP-raset på fem procent. Krisen är djupgående och uppgången kommer att ta tid.

– Ljuset i tunneln har kanske kommit lite tidigare än väntat. Men även om riktningen går svagt uppåt är det från en oerhört låg nivå, säger han.

Mycket av de positiva signalerna kommer från en ”dopad” inhemsk ekonomi, som gynnas av stimulanspolitik och en extremt låg ränta, påpekar Daniel Lind. När den expansiva politiken dras tillbaka finns det risk för bakslag.

– I grunden krävs det att industrin hittar tillbaka till den efterfrågan som fanns före krisen för att vi ska få en varaktig återhämtning, säger han.